EU:s förslag till flerårig budget gör att några EU-länder årligen måste betala miljarder euro mer, samtidigt som många andra länder får betydligt större bidrag från Bryssel. Det framgår enligt den brittiska affärstidningen Financial Times av tyska beräkningar av EU:s flerårsprognoser.
Europeiska kommissionen har ännu inte offentliggjort några belopp eftersom den fleråriga budgeten fortfarande är föremål för förhandlingar och diskussioner. Det är inte bara finansministrar eller regeringschefer som beslutar om EU-budgetens storlek, utan även Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Dessutom har de nationella parlamenten inflytande över de årliga avgifterna till EU. Det har dock redan visat sig att det finns stora meningsskiljaktigheter bakom kulisserna.
De tyska beräkningarna visar att stora finansiella omfördelningar kommer att behövas för att kunna finansiera alla önskemål och planer för ny politik. Det har uppstått stora meningsskiljaktigheter om hur mycket budgeten får öka, eller om utgifterna ska begränsas till den nuvarande nivån från de senaste åren. Inte bara måste bortfallet av den brittiska avgiften efter Brexit kompenseras av de kvarvarande 27 EU-länderna, utan även nya klimatpolitiken ("green deal") och andra önskemål från den nya kommissionen under Ursula von der Leyen.
Dessutom har Europeiska kommissionen tydligen föreslagit att avskaffa rabatterna som ett antal EU-länder har förhandlat fram de senaste åren. Enligt de tyska beräkningarna skulle Nederländernas årliga nettobidrag därför öka från 5 miljarder euro till 7,5 miljarder euro, efter avdrag för erhållna bidrag. Tyskland skulle som störste nettobetalare behöva dubbla sin avgift från 15 till 33 miljarder euro. Frankrike betalar för närvarande 7,5 miljarder euro netto till EU och skulle endast öka till 10 miljarder, vilket främst beror på att Frankrike får stora jordbruksbidrag.
Förskjutningarna i de årliga avgifterna är delvis en följd av ett förslag från Europeiska kommissionen att höja den årliga EU-budgeten till 1,1 procent av all inkomst som genereras inom EU. Europaparlamentet vill höja budgeten ännu mer.
Den nederländska regeringen anser att en ökning till brutto 13 miljarder euro är oacceptabel, bland annat eftersom en stor del av ökningen orsakas av den planerade avskaffandet av rabatten på 1,5 miljarder euro för Nederländerna. Bryssel vill få bort dessa rabatter för nettobetalare på deras bruttoavgift.
Även Sverige, Österrike och Danmark skulle enligt dessa beräkningar få betala betydligt mer om det står efter Europeiska kommissionen. Tillsammans med Tyskland och Nederländerna bildar de en grupp som vill förhindra höjningarna och maximalt använda 1 procent av alla EU-länders inkomster via Bryssel. De övriga 22 EU-länderna är däremot oftast positiva till höjningen eftersom det gynnar dem ekonomiskt. Polen får till exempel nu netto 10 miljarder euro i EU-bidrag, vilket skulle öka till 12 miljarder euro år 2027.

