Den "fransk-tyska axeln" inom Europeiska unionen har nått en vägledande kompromiss om finansieringen av den nya coronamegafonden. Detta rensar dessutom ett viktigt hinder för den nya EU-flerårsbudgeten 2021-2027.
Den franske presidenten Emmanuel Macron och den tyska förbundskanslern Angela Merkel enades om en europeisk stöd fond på 500 miljarder euro som ska ingå i en reviderad uppgiftsfördelning inom Europeiska unionen. Det mest kännetecknande är att nästan inget EU-land får exakt vad det önskar, och att de flesta länder måste acceptera något de hittills inte villat gå med på.
Dessutom undviker Macron och Merkel den omstridda frågan om betalningarna från den nya coronafonden ska vara villkorslösa gåvor eller bidrag eller subventioner och lån med villkor. De säger heller inte vilket land som kan få hur mycket och vilket land som måste bidra med hur mycket.
Regeringscheferna för de södra europeiska länderna Spanien, Frankrike, Italien, Grekland, Portugal och Cypern var tydliga förra veckan: EU måste så snart som möjligt komma med en återhämtningsfond värd 1,5 biljoner euro, tre gånger så mycket som för närvarande finns på förhandlingsbordet. De får alltså inte vad de efterfrågade och måste avvakta hur mycket de kan behöva återbetala eller inte.
Den södra europeiska begäran mottogs inte väl av de ("starka ekonomierna") i norra Europa som Nederländerna, Tyskland, Österrike, Danmark och Finland. De anser 1,5 biljoner euro vara för mycket, är emot gåvor, föredrar lån och anser att september är för tidigt. Förbundskansler Merkel erkände dock redan förra veckan att Tyskland framöver kommer att behöva bidra mer till EU:s avgift.
"Målet är att Europa ska komma starkare och solidariskt ur denna kris", sade Merkel. "Det är för detta pengar finns. Den här extraordinära engångsinsatsen är avsedd att stötta de hårdast drabbade länderna."
De nu beräknade 500 miljarder måste Europeiska unionen låna på kapitalmarknaden (räntan är för närvarande mycket låg), där de 27 EU-länderna var och en måste garantera en (ännu inte bestämd) del. Den tillåtna skuldbördan i Europa måste höjas, säger Macron och Merkel.
Det verkar som om de tar ett steg mot att utfärda "euroobligationer" (skuldbrev), något som hittills har mött ett tyskt "nej". Dessutom banar Macron och Merkel väg för att inom EU-budgeten ta fram "nya inkomstkällor", jargong för nya skatter på europeisk nivå.
Ett EU-skattesystem kan innebära en internetvinstskatt, eller en CO2-klimatskatt på importprodukter, en miljöskatt på plast-engångsflaskor eller en europeisk kilometeravgift för bilkörning. Finansieringsplanen har enligt de två ledarna utarbetats efter samråd med bland annat Nederländerna och Italien.
Kansler Merkel kallade det nu uppnådda fransk-tyska kompromisset för "planen på kort sikt". Planerna för medellång och lång sikt måste fortfarande utvecklas. Oklarheter kvarstår om vem (vilka länder) som slutligen ska betala/återbetala megaskulden och om det ska ske enligt nuvarande EU-fördelningsnycklar eller om de starkaste axlarna ska bära de tyngsta bördorna.
Dessutom nämns inga tidsramar, vilket också kan innebära att megaskulden förklaras som "avbetalningsfri", som "eviga lån". Enligt Macron är europeisk solidaritet viktig i kampen mot krisen.
Det nu presenterade finansiella kompromisset ligger i stora drag i linje med den tidigare fransk-tyska strateginotan ("non-paper") om Europeiska unionens framtid samt de reformer och moderniseringar som önskas av Paris och Berlin. Brexit-utträdet av britterna ska användas för att noga granska EU-organisationen och dess uppgifter igen. Initiativet för detta ska tas under Frankrikes ordförandeskap i EU i slutet av 2020 och slutföras under Tysklands ordförandeskap i början av 2020 ("Merkels avskedsfest").
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är glad över förslaget som "med rätta betonar behovet av att arbeta mot en lösning med EU-budgeten i kärnan." Enligt henne är det "i riktning" mot det förslag kommissionen själv arbetar på. Det förslaget, som består av den anpassade EU-flerårsbudgeten (MFF) och en coronaåterhämtningsfond, kommer att presenteras nästa onsdag.
Sambandet mellan dessa två omfattande finansiella ärenden verkar inte vara goda nyheter för de östra EU-länderna som i hög utsträckning är beroende av finansiellt stöd från nuvarande EU-strukturfonder, landsbygdsinvesteringar, jordbrukssubventioner och andra specifika utbetalningar.
Eftersom den nya EU-klimatpolitiken ("Green Deal") inkluderas i denna flerårsbudget fruktar östra EU-länder som Polen, Litauen, Rumänien och Bulgarien att deras älskade bidrag ska "omvandlas" till Green Deal-bidrag. Alla 27 EU-länder måste slutligen godkänna planen innan den kan genomföras.