Nederländerna har tillsammans med Österreich, Sverige och Danmark presenterat egna förslag för en europeisk corona-återhämtningsfond. Det fyra-ländersplanen står i viktiga delar i direkt motsats till det nyligen publicerade fransk-tyska förslaget.
Förslaget från ’de snåla fyra’ kan ses som en reaktion på kompromissen som förra veckan presenterades av Frankrikes president Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Nu finns därmed två förslag på förhandlingsbordet i Bryssel.
Politiskt och administrativt ligger EU:s fokus efter tidigare nödförfaranden nu på återuppbyggnad. Utsikterna är dock dystra. Ekonomin krymper i genomsnitt med 7,4 procent. Trots denna hotande recession har EU länge kämpat om finansieringen av en återuppbyggnadsplan. Kända sprickor uppstod återigen mellan norr och syd samt mellan fattiga och rika.
I denna situation tog Emmanuel Macron och Angela Merkel initiativet förra veckan. De föreslog en återuppbyggnadsfond på 500 miljarder euro, inklusive några andra EU-justeringar. EU-kommissionen ska anskaffa pengarna på kapitalmarknaden och medlemsstaterna kommer att tillsammans betala tillbaka dem.
Förslaget från de fyra länderna kommer inför den anpassade EU:s långtidsbudget som ska bana väg för att samla hundratals miljarder till ekonomisk återhämtning. Särskilt länder i Sydeuropa har drabbats hårt av coronakrisen. Nederländerna fick tidigare hård kritik från södra länder eftersom Haag skulle vara alltför stelbent i sin hållning. Nederländerna vill inte ge flera miljarder utan villkor.
På onsdag presenterar kommissionsordförande Ursula von der Leyen en revidering av EU:s långtidsbudget 2021-2027, så är planen hittills. De fyra länderna förespråkar en temporär, engångsnödhyresfond. Denna fond skulle då ligga utanför den ordinarie EU-budgeten och därmed också utanför EU-lagar och EU-befogenheter. Det innebär också att Europaparlamentet inte skulle ha något att säga till om. Ur denna fond kan hårt drabbade EU-länder ansöka om ett lån i högst två år.
Belopp nämns (ännu?) inte. Först måste Europeiska kommissionen ta reda på exakt hur mycket pengar som behövs. De drabbade länder som vill ha pengar måste själva presentera en återhämtningsplan. Merkel och Macrons stödsplan är inte tänkt som lån utan som bidrag eller gåva. Den tillåtna skuldnivån i Europa får enligt deras mening höjas. Det vill de fyra länderna däremot inte.
Enligt Merkel handlar det om en ”extraordinär engångsinsats” för att stödja de allra hårdast drabbade länderna. De fyra länderna vill inte heller bidra med extra pengar till EU:s långtidsbudget. De vill att denna budget ska gälla i sju år och att återhämtningsfonden på två år ska löpa utöver den.