EU-parlamentet uppmanar EU-ministrar att ta itu med Polen och Ungern

Europeiska parlamentet anser att EU-regeringarna äntligen måste ta tufft tag mot de motsträviga Polen och Ungern. Europaparlamentet och även den (tidigare) Europeiska kommissionen införde redan för mer än två år sedan den hårda påföljden ‘artikel 7’ mot Warszawa och Budapest, men EU-regeringarna blockerar fortfarande åtgärden.

EU-länderna måste sätta hårdare press på de anti-europeiska regeringarna i det polska PiS-partiet och det ungerska Fidesz på grund av deras urholkning av rättsstaten och demokratin, hävdas det. En stor majoritet i Europaparlamentet (476 mot 178) ställde sig på torsdagen bakom en sådan uppmaning.

Den (nya) Europeiska kommissionen Von der Leyen uppmanas använda alla tillgängliga verktyg för att få de två EU-länderna att sköta sig. Kommissionen inledde i slutet av 2017 en allvarlig process mot Polen. Denna tyngsta artikel 7-process enligt EU-fördraget kan leda till att rösträtten i EU-ministermöten stängs av. Europaparlamentet aktiverade ett år senare samma process mot den ungerska regeringen under premiärminister Viktor Orbán.

EU-länderna har i en rad förhör noga granskat ministrarna från båda länderna, men tagit inga vidare steg. Detta till missnöje för många europarlamentariker som menar att situationen har försämrats och att artikel 7 tydligen inte fungerar. Enligt dem står EU:s trovärdighet på spel.

Även Europeiska folkpartiet (EPP), där Orbáns parti Fidesz (visserligen avstängt) är medlem, stödde uppmaningen. Ett förslag om en årlig granskning av rättsstatens tillstånd i EU-länderna, även en önskan från parlamentet, blockerades i november i ett ministermöte av Ungern och Polen. Utrikesminister Stef Blok beklagade detta.

Just denna vecka konstaterade den inflytelserika Venedigkommittén i Europarådet att rättsliga reformer i det polska rättsväsendet tystar de polska domarna och ytterligare undergräver deras oberoende. De kan, enligt en ny lag, straffas av en disciplinnämnd för kritik mot regeringen.

Dessutom offentliggjordes igår att den högsta juridiska rådgivaren vid Europeiska unionens domstol i Luxemburg har lämnat ett mycket negativt yttrande om de anti-utrikeslagar som gäller i Ungern. Den ungerska lagen som tvingar civilsamhällesorganisationer att redovisa sin utländska finansiering strider mot europeisk rätt. Domstolarna i Luxemburg följer ofta sådana utlåtanden.

Europeiska kommissionen hade fört Ungerns lag från 2017 till EU-domstolen. Fullständig transparens om utländska donationer kan ha en “stigmatiserande effekt” och strider mot kapitalens fria rörlighet, rätten till privatliv och föreningsfriheten, lyder advokatgenerals bedömning.

Ungerska organisationer måste offentliggöra namnen på utländska donatorer om dessa bidrar med mer än ungefär 1500 euro. Den skyldigheten gäller inte för bidrag från ungrare. Åtgärden från premiärminister Viktor Orbáns konservativa regering riktas enligt vissa mot filantropen George Soros, som regeringspartiet Fidesz är i konflikt med.