Om produkter från tredjeländer inte lever upp till detta kan det skapa förvirring bland konsumenterna och rubba den "lika spelplanen" för producenter av ekologiska produkter.
I ljuset av den ökande efterfrågan på ekologiska produkter i Europa får detta beslut påverkan på den globala ekologiska handeln. Samtidigt kan det göra importen av ekologiska produkter från tredjeländer mer komplicerad och kostsam.
Fallet kretsade kring ett klagomål från det tyska örtföretaget Herbaria. Den örttillverkaren hävdade att deras produkter var identiska med örter från ett företag i USA, till vilka även några andra icke-ekologiska ingredienser hade tillsatts. Dessa fick dock EU:s ekologiska märkning från Bryssel.
Domstolen påpekade dock att USA (liksom några andra icke-EU-länder) har en "ekvivalensförklaring" från EU. Det innebär att EU erkänner USA:s arbets- och produktionskriterier som jämförbara med EU:s. Detta gör att produkter importerade från USA ändå kan uppfylla EU-normerna och få använda den ekologiska logotypen.
Europeiska unionens domstols beslut i Luxemburg innebär därmed strikta begränsningar för användningen av EU:s ekologiska logotyp på ersättningsprodukter. Målet är att garantera konsumenterna att produkten verkligen uppfyller EU:s strikta krav för ekologisk mat.
Domstolens bedömning får sannolikt konsekvenser för den internationella handeln med ekologiska produkter. Beslutet klargör att exportörer inte utan vidare får använda EU:s ekologiska logotyp, även om produkterna i deras eget land klassas som ekologiska.
Detta kan försvaga dessa länders marknadsposition eftersom EU-logotypen har ett marknadsvärde inom den europeiska marknaden. Logotypen är nämligen en välkänd symbol för konsumenter som köper ekologiska produkter, och avsaknaden av denna logotyp kan påverka deras köpbeslut.
Dessutom måste icke-EU-företag anpassa sina produktionsprocesser om de vill behålla tillgången till den europeiska marknaden. Denna strategi, som liknar ett "spegeleffekt", har de senaste åren använts i EU:s handelspolitik, särskilt vid import av miljöskadliga produkter och varor. Genom detta försöker Bryssel förhindra att EU-producenter hamnar på efterkälken jämfört med sina icke-EU-konkurrenter på grund av Europas miljö- och klimatkrav.