Rättsväsendet i Nederländerna rankas högt när det gäller oberoende. Även ansträngningarna för att höja rättsväsendets kvalitet är framträdande. Detta framgår av Europeiska kommissionens (EK) andra rapport om rättsstatsprincipen (Rule of Law).
Rapporten ger mer insikt i rättsstaten inom EU:s medlemsländer och visar vad som fungerar bra och vad som inte gör det. Den syftar även till att uppmuntra medlemsländer att ta itu med frågor kring rättsstaten. Rapporten granskar nya utvecklingar sedan september förra året, går djupare in på de problem som identifierades i föregående rapport samt reflekterar över COVID-19-pandemins påverkan.
Rapporten ägnar särskild uppmärksamhet åt korruptionsbekämpning, media och rättsväsendet. Nästan alla europeiska medlemsländer genomför reformer i sina rättssystem, visar undersökningen. Dock förekommer stora skillnader i omfattning, form och framsteg.
Positiva utvecklingar visar att vissa EU-länder är villiga att ta itu med rättsstatsrelaterade frågor inom sina egna gränser. Enligt Europeiska kommissionen är coronakrisens påverkan tydlig och understryker vikten av att modernisera rättssystem, till exempel genom digitalisering.
Några medlemsländer, som Polen och Ungern, har däremot fortsatt genomföra reformer som undergräver domstolarnas oberoende. Detta sker bland annat genom att ge den verkställande och lagstiftande makten större inflytande över hur domstolarna fungerar.
Europeiska kommissionen konstaterar att det nederländska rättssystemet fortfarande kännetecknas av mycket hög grad av oberoende och ansträngningar för att främja rättsväsendets kvalitet. Kommissionen nämner här bland annat ändringen av utnämningsproceduren för domare vid Högsta domstolen samt ikraftträdandet av försökslagen (Experimentenwet).
Precis som förra året konstaterar kommissionen att det fortsatt finns utrymme för förbättringar inom digitaliseringen av rättsväsendet, särskilt vad gäller publicering av domslut och tillhandahållande av digitala lösningar för att initiera och följa processer.

