Europaparlamentets nya ståndpunkt att vägtransporter av nötkreatur för slakt bör begränsas till högst åtta timmar är långt ifrån praxis. Det kommer att dröja åtminstone några år till innan någon ny lagstiftning träder i kraft.
Utsikterna för snabba förbättringar är verkligen inte gynnsamma, vilket den luxemburgska parlamentsledamoten Tilly Metz (De gröna), ordföranden för ANIT:s parlamentariska undersökningskommitté, erkände förra veckan.
Man var dock nöjd med det så småningom breda parlamentariska stödet för den chockerande slutrapporten och de 139 förslagen om (flera dussin) striktare regler och för (många dussin) fler icke-förpliktande "rekommendationer".
– Vi skulle naturligtvis ha velat ha en hel del juridiskt bindande lagstiftning. Till exempel ett totalt förbud mot djurtransport. Men med max åtta timmars transporter täcker vi åttio procent av exporten av slaktboskap (utanför EU – red.). Det är också en förbättring att inte bara kalvar yngre än tio dagar, utan även andra ungdjur inte längre får transporteras. Och vad sägs om obligatoriska inspektioner som kvarhåller havererade fartyg och lastbilar?
De nu förespråkade icke-bindande rekommendationerna bör bli en del av ny lagstiftning ('Animal Welfare Review') som hälsokommissarie Stella Kyriakides vill lägga fram 2023. Sedan måste EU-kommissionärerna anta sina egna ståndpunkter från kommissionen om dessa 139 "rekommendationer". Därefter måste de 27 EU-länderna göra detsamma. Det verkar som att kommissionsledamöterna är "närmare" Europaparlamentets ståndpunkt än den hittills motvilliga attityden hos många LNV-ministrar.
Men Europaparlamentet kan ännu inte räkna sig rikt. Kyriakides har knappast några specialiserade tjänstemän i sin styrelse för denna stora juridiska granskning, och knappt någon budget. Dessutom, nu när Europaparlamentet har tagit en officiell ställning, inser erfarna EU-politiker att ministrar kan använda sin fördröjningstaktik.
Mycket kommer att bero på hur upprätt Kyriakides håller ryggen rak. Kyriakides och Metz kan i alla fall förvänta sig stöd från Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. De tre länderna satte sitt "stopp med att släpa boskap" på EU-kartan förra året.
Trepartsförhandlingar bör sedan inledas under valåret 2024 mellan Europaparlamentet, kommissionen och EU-ministerrådet. Och i många fall finns det också en övergångsperiod som ibland kan vara flera år.
Förra veckan, vid jordbruksrådet EU i Bryssel, betonade många LNV-ministrar att deras land redan gör mycket för att skydda djurens välbefinnande under transport. De anser att EU först bör agera mot de länder som inte gör något mot övergreppen. Vissa ministrar säger också att nya regler bara får införas om de är "baserade på vetenskaplig forskning". Kort sagt, alla "villkor" som redan förutspår en svår förhandlingsprocess.
Dessutom är många av de 139 "rekommendationerna" inte på något sätt vattentäta. Till exempel har det ännu inte fastställts hur "cat over" av slaktboskap kan förhindras. En handlare kommer att kunna transportera torven som "avelsdjur" inom de tillåtna åtta timmarna till länder i utkanten av EU (som Norge, Schweiz, Nordirland, Ukraina), som sedan kan sälja den vidare som slaktboskap till långt -borta länder, inklusive veckor långa transporter på överfulla fallfärdiga boskapsfartyg.
Till stort missnöje för den holländska parlamentsledamoten Anja Hazekamp (Djurens parti) har EU-parlamentet visserligen godkänt den chockerande slutrapporten om övergreppen under djurtransporter, men det görs faktiskt ingenting åt det ännu.
Hazenkamp inledde den parlamentariska utredningen för två år sedan. Enligt henne är det icke-bindande 'rekommendationer', som det återstår att se om och när de blir verklighet, om de försvagas ytterligare eller inte. Det var därför hon röstade emot...