Den förtida utvidgningen av dessa GMO-godkännandekriterier var tidigare i år en av villkoren från de europeiska kristdemokraterna för att medverka i EU-planer för minskad användning av konstgödsel och växtskyddsmedel inom jord- och trädgårdsbruk.
Endast De gröna och Vänstern förkastar det nuvarande GMO-förslaget, delvis därför att det inte införs obligatorisk märkning för genetiskt modifierade produkter. Om förslaget går igenom kommer det att få allvarliga konsekvenser för konsumentskyddet, försiktighetsprincipen, ekologiskt jordbruk, GMO-fri odling och biologisk mångfald, sade den tyske gröna politikern Martin Häusling.
Kristdemokraterna, konservativa, liberaler och delar av socialdemokraterna ser stora möjligheter i att tillåta nya förädlingsmetoder. Från en första debatt framgår att de vill agera snabbt för att bana väg för de nya metoderna innan Europaparlamentsvalet våren 2024. Denna förkortade process möjliggörs delvis genom ett utlovat eftergifter från EU:s ordförandeskap i Spanien.
Förslaget finns redan nästa månad med på dagordningen för både AGRI jordbruksutskottet och miljöutskottet ENVI. Det senare utskottet har avgörande rösträtt om sin rapport om NGT. I januari följer plenarsessionen i Strasbourg, så att förhandlingarna med EU:s medlemsländer och EU-kommissionen i trilogen kan slutföras före Europaparlamentsvalet.
Tidigare i år sade miljokommissionären Virginius Sinkevicius att det kommer att ta mycket tid att utarbeta nya europeiska GMO-regler eftersom omfattande forskning krävs om juridiska konsekvenser och möjlig ansvarsfördelning. Detta anses särskilt relevant om Bryssel inte vill tillämpa den så kallade försiktighetsplikten för crispr-cas.
Att påskynda godkännandeprocessen kritiseras av De gröna och Vänstern. Den svenska rapportören Jessica Polfjärd (EPP/CDA) avvisar helt märkning av NGT-sorter. Oppositionen befarar att genombaserade tekniker därigenom även blir möjliga inom ekologiskt jordbruk. Det är osäkert om ett sådant förslag kommer att ha majoritet i hela parlamentet.
Besluten om GMO-förfarandena i Bryssel och Strasbourg sammanfaller med kommande beslut från EU-kommissionen, jordbruks- och miljöministrar samt EU-politiker om flera viktiga jordbruksrelaterade förslag.
Under de kommande månaderna måste bland annat slutgiltiga beslut fattas om LNR-lagen för naturåterställning, SUR-reduktion av bekämpningsmedel, förbud mot glyfosat, ren jord-förordningen, natriumförorening i grundvatten samt modernisering av djurskyddslagen.