Jordbruksutskottet (AGRI) och miljöutskottet (ENVI) i Europaparlamentet kommer att hålla en gemensam utfrågning i Bryssel på tisdag om de möjliga konsekvenserna av EU-kommissionens nya jord-till-bord-strategi.
Mycket uppmärksamhet kommer att ägnas åt konsekvenserna för europeiska jordbrukares livsmedelsproduktion och de möjliga konsekvenserna för deras inkomster. Två studier kommer att presenteras vid utfrågningen, en av Jayson Beckman från US Department of Agriculture och en annan av forskaren Roel Jongeneel från Wageningen University & Research.
Detta kommer att följas av presentationer av studier av livsmedelssystemens motståndskraft av Nora Hiller från Institutet för europeisk miljöpolitik och av agroekologi av Pierre – Marie Aubert från Institut du Développement Durable et des Relations Internationales.
Inför den nya strategin kritiserade många parlamentsledamöter bristen på en konsekvensbedömning av dessa planer, något som de hade drivit på i flera månader. I allra sista minuten lämnades en "teknisk rapport" från våra egna EU-forskare (JRC). Den hävdade bland annat att en adekvat och fullständig konsekvensbedömning inte var möjlig. Det hävdas att inte alla framtida förändringar kan beräknas ännu.
Jord-till-bord föreslår att inom några år avsevärt utöka ekologisk odling till cirka 25 procent, även att inte längre använda breda remsor längs diken och vatten samt att minska kemikalieanvändningen inom jordbruket. Men i de flesta beräkningsmodeller går det ännu inte att räkna ut om allmänheten snart kommer att köpa mer ekologiska livsmedel, eller är villig att köpa dyrare mat som har producerats enligt hårdare regler.
Enligt den nyligen publicerade WUR-studien är det 'sannolikt' att jordbruksföretagarnas inkomster och omsättning kan sjunka med 10 till 20 procent, och produktionskvantiteterna till och med med 30 procent, om produktionen måste utföras enligt dessa nya kriterier.
WUR-forskarna antar också att exporten kommer att minska i motsvarande grad och att européer kommer att köpa motsvarande billigare importerade produkter. De möjliga konsekvenserna för mer biologisk mångfald, mer livsmedelssäkerhet och mer hälsa har inte beräknats och tagits med i den studien.
Eventuell kompensation genom nya importrestriktioner (t.ex. föreslagna av Frankrike) i handelsavtal för utländska substitut eller genom framtida förändringar i köpbeteende kan ännu inte kvantifieras.
Debatterna i kommittémötet i två olika paneler avslutas med ett uttalande från företrädare för EU-kommissionen, generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling och generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet.
I oktober antog Europaparlamentet sin ståndpunkt om strategin för att reformera EU-matsystemen. EP-medlemmar betonade sedan vikten av att producera hållbar och hälsosam mat samt behovet av livsmedelssäkerhet och en rimlig inkomst för bönderna.