Jordbrukskommittén (AGRI) och miljökommittén (ENVI) i Europaparlamentet håller på tisdag i Bryssel en gemensam utfrågning om möjliga konsekvenser av Europeiska kommissionens nya gård-till-bordsstrategi.
Mycket uppmärksamhet kommer att ägnas åt konsekvenserna för livsmedelsproduktionen från europeiska jordbrukare samt möjliga effekter på deras inkomster. Under utfrågningen presenteras två studier, en av Jayson Beckman från det amerikanska jordbruksdepartementet och en annan av forskaren Roel Jongeneel från Wageningen University & Research.
Därefter följer presentationer av studier om livsmedelssystemens resiliens av Nora Hiller från Institutet för europeisk miljöpolitik och om agroekologi av Pierre – Marie Aubert från Institut du Développement Durable et des Relations Internationales.
Inför den nya strategin riktade många europaparlamentariker kritik mot avsaknaden av en konsekvensbedömning av planerna, något de hade krävt under flera månader. I allra sista stund presenterades en 'teknisk rapport' från EU:s egna forskare (JRC). I den framhölls att en fullständig och tillräcklig konsekvensbedömning inte var möjlig. Inte alla framtida förändringar går att beräkna redan nu, enligt rapporten.
I gård-till-bordsstrategin föreslås en kraftig utvidgning av ekologiskt jordbruk till omkring 25 procent inom några år, bland annat för att inte längre använda breda remsor längs diken och vattendrag, och användningen av kemikalier inom jordbruket ska minskas kraftigt. Men i de flesta beräkningsmodeller kan man ännu inte räkna ut om allmänheten i framtiden kommer att köpa fler ekologiska livsmedelsprodukter eller vara villig att köpa dyrare mat som producerats enligt striktare regler.
Enligt den nyligen publicerade WUR-studien är det 'sannolikt' att inkomster och omsättningar för jordbruksföretag kan minska med 10 till 20 procent och att produktionsvolymer kan sjunka med upp till 30 procent om produktionen måste ske enligt de nya kriterierna.
WUR-forskarna antar också att exporten kommer minska i motsvarande grad och att européer i motsvarande mån kommer köpa billigare importprodukter. De eventuella effekterna på ökad biologisk mångfald, större livsmedelssäkerhet och förbättrad hälsa har inte räknats in i den studien.
Möjliga kompensationer genom (bland annat Frankrike föreslagna) nya importbegränsningar i handelsavtal med utländska ersättare eller genom framtida förändringar i köpbeteendet går därför ännu inte att beräkna.
Debatterna i kommittémötet i två olika paneler avslutas med ett uttalande från representanter för Europeiska kommissionen, generaldirektoraten för jordbruk och landsbygdsutveckling samt hälsa och livsmedelssäkerhet.
I oktober fastställde Europaparlamentet sin ståndpunkt om strategin för att reformera EU:s livsmedelssystem. Europaparlamentariker betonade då både vikten av att producera hållbar och hälsosam mat samt behovet av livsmedelssäkerhet och en rättvis inkomst för bönder.