Meddelandet kommer vid en känslig tidpunkt: en dag innan Bryssel – efter åratal av diskussioner – fastställde det kontroversiella frihandelsavtalet med Mercosurländerna. Europeiska bönder har under lång tid protesterat mot detta avtal, eftersom import av mat från dessa länder behöver uppfylla mindre strikta krav än de som gäller för EU-bönder.
Med inrättandet av EBAF försöker Hansen minska spänningarna inom jordbrukssektorn. Inrättandet av en sådan permanent samrådsplattform hade tidigare i år – strax före de europeiska valen – redan utannonserats av kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Som svar på stora bondeprotester i flera EU-länder sammankallade hon ett strategiskt jordbruksråd.
Rådet inrättas för fem år och förväntas sammanträda två till sex gånger per år. Vid behov av skyndsamt råd kan kommissionär Hansen även kalla till extra möten. I januari startar processen för att fastställa sammansättningen av det rådgivande rådet.
"Det är avgörande att involvera bönder i utformningen av EU:s jordbrukspolitik", sade den nya jordbrukskommissionären. Enligt Hansen är rådet ett medel för att ge bönder en strukturell plattform där de kan uttrycka sina bekymmer direkt i Bryssel och påverka den politik som utarbetas. Detta ska enligt honom hjälpa till att överbrygga klyftan mellan jordbrukssektorn och Bryssel.
Hansen säger att han vill förenkla och göra jordbrukspolitiken hållbar, med hänsyn till biologisk mångfald och klimatmål. Han vill också att EU vidare reformerar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) så att bönder bättre kan stödjas i att uppfylla miljökrav utan att deras konkurrenskraft skadas.
Ratificeringen av Mercosur-avtalet måste fortfarande (delvis) godkännas av en kvalificerad majoritet av EU-länderna och av Europaparlamentet. Om den juridiska statusen pågår fortfarande diskussioner bakom kulisserna.
Frankrike och Polen har redan meddelat att de kommer att försöka bilda en ’blockerande minoritet’ inom de 27 EU-länderna. Om Italien ansluter sig skulle det möjligen kunna lyckas. Andra EU-länder betonar att frihandelsavtalet är bredare och mer omfattande än enbart jordbrukssektorns intressen. De påpekar att EU-länderna också kan dra nytta av det nya frihandelsavtalet genom export av teknologi och andra produkter.