På förslag av den nederländske ledamoten i Europaparlamentet Jan Huitema (VVD/Renew) fastställs nu att Bryssel först måste säkerställa att det finns tillräckligt med miljövänliga konstgödselersättningar tillgängliga innan några påtvingade begränsningar kan införas.
Det ska även införas en skillnad mellan ‘verkligt skadliga’ bekämpningsmedel och ‘ofarliga’ typer. Huitema var en av de sju utformarna av kompromisserna kring SUR-bekämpningsmedelslagen.
Dessutom införs nu en 'nödbroms' i lagen. Om det 2029 inte finns tillräckligt med ersättningar kan den nya kommissionen sänka minskningsmålet.
Trots att vänstergrupper och miljöorganisationer intensivt kampanjat mot en förlängning av godkännandet av glyfosat, fanns det ingen majoritet i miljökommittén för att avvisa det föreslagna tioåriga förlängandet. Även om Europaparlamentet formellt inte har något att säga till om förnyad godkännande ses deras avvisande ändå som en gest mot de 27 miljöministrarna som till majoriteten röstar för det.
Det öppnar också möjlighet för en sista kompromiss från Europeiska kommissionen som för närvarande arbetas fram bakom kulisserna. Nästa månad kan Frankrike inom EU avge en avgörande röst om begränsad användning av glyfosat.
Dessa kompromisser från miljökommittén är också ett försök att slutligen nå samsyn med deras kollegor i jordbruksutskottet. I slutet av november ska hela parlamentet rösta om konstgödselreglerna. Det är osäkert om Strasbourg och Bryssel fortfarande kan enas.
Ungefär tio östeuropeiska länder har försökt stoppa SUR-förslaget helt från början. Elva EU-länder vill att den obligatoriska kvoten per land ska tas bort. Miljökommitténs kompromisser lutar även åt det hållet.
Liknande situationer förekommer även kring andra kvarvarande förslag i Green Deal. Ministrar och EU-politiker måste också enas om det slutliga hanterandet av naturåterställandelagen, EU:s jorddirektiv ('ren jord-redovisning'), plastförpackningar (för grönsaker) och avfallsdirektivet (mindre matsvinn, även inom jordbruket).