I väntan på det speciella toppmötet om EU den 20 februari i Bryssel har Europaparlamentet gjort det klart för europeiska regeringschefer vad miniminivån för flerårigt budget för EU måste uppfylla. I alla fall måste nya inkomster utnyttjas. Strasbourg hotar vid behov med omröstning mot regeringens budgetplaner.
Michel EU har kallat statsministrarna och statscheferna till Bryssel för ett extraordinärt toppmöte eftersom de stora oenigheterna om inkomster och utgifter hotar att stoppa funktionen av EU-maskinerna från 2021.
Huruvida toppen kommer att pågå en, två eller tre dagar är ännu inte klart. Michel EU sa att det måste vara enighet bland EU-ledarna ändå. De håller fortfarande inte med om en gemensam ståndpunkt. Österrike har redan hotat med att rösta mot någon form av ökning.
Europaparlamentet antog redan sin ståndpunkt om den finansiella ramen i november 2018. Detta innebär i princip att det måste fastställas i EU vad vi vill göra, att utbudet av uppgifter och policy är vägledande och att utgifterna är en följd av detta. Europeiska kommissionen håller också i stort med denna strategi. Det finns mycket kritik i Bryssel och Strasbourg av premiärministrar och ministrar som bara pratar om pengar.
Som ett exempel nämns statschefernas uppmaning att brådskande 10 000 extra tullar och poliser måste placeras vid EU: s gränser mot ankomsten av olagliga invandrare, men att finansministrarna då inte avsätter pengar för detta. Detsamma gäller klimatpolitiken: iedereen anser att något borde göras så snart som möjligt, men de ekonomiska EU-länderna har tydligen inga pengar för det.
Europaparlamentets ledamöter kommer i dag att argumentera för en ambitiös flerårig finansiell ram (MFF) för perioden 2021-2027. Den budgeten måste frigöra tillräckligt med pengar, inte bara för alla befintliga uppgifter och aktiviteter, utan också för viktiga nya frågor som klimatåtgärder, forskning, digitalisering, stöd för ungdomsarbete och små och medelstora företag. Samtidigt måste befintliga EU-subventioner för landsbygdssamhällen, jordbrukare och fattigare regioner förbli intakta.
Kärnan i Europaparlamentets kravpaket är att det måste finnas "nya inkomster" i den långsiktiga budgeten. Det har varit tal om att införa en EU-insättning på plastflaskor under en tid. Några ministrar vill inte det, för butiksförare och industrier är emot det i sitt land.
Även inom EU finns det redan tal om införandet av en slags internet- / reklamskatt. Vissa länder är fortfarande emot det av rädsla för amerikanska motåtgärder. Dessutom är den fina annexstraffen för eurovänliga EU-länder kontroversiell. Det finns planer på att dra tillbaka subventioner från EU-länder (till exempel Polen och Ungern) om de inte följer EU-uppföranderegler.
För sådana nya inkomstkällor är det "skatter", och i EU-reglerna har man enats om att det måste vara enhällighet ("enhällighet") mellan premiärministrarna och ministrarna. I Europaparlamentet kan sådana större beslut antas med enkel majoritet.
Den nederländska parlamentsledamoten Paul Tang sade i förväg för plenumsdebatten att för socialdemokraterna är en modern och effektiv budget viktigare än ett godtyckligt antal. Den styva inställningen från den nederländska premiärministerns premiärminister Mark Rutte och den österrikiska kansler Sebastian Kurz som stirrar blint på högst 1,00 %, säger han, står i vägen för framsteg.
Andra Euro-fraktioner förkunnade också de finansiella trösklar som hittills har höjts av några välmående Västeuropeiska länder. Den holländska parlamentsledamoten Bas Eickhout (gröna) kallade att "Penny klokt, pund dumt"