Europaparlamentet har efter en kaotisk omröstning ännu inte antagit en tydlig ståndpunkt om EU-kommissionären Frans Timmermans klimatlagar. Det är mycket ovanligt att så viktiga lagförslag ännu inte har nått samsyn vid plenarsessioner i sista stund.
En viktig finansiell del röstades ner med en mycket liten majoritet (11 röster). Förslaget om det nya utsläppshandelssystemet (ETS) skickas nu "tillbaka till ENVI-utskottet", vilket gör att partigrupperna kan förhandla om det på nytt.
Detta ledde också till att omröstningarna om andra delar (CBAM, Socialfonden) fick skjutas upp.
Faktum är att "den stora klimatdebatten" stötte på patrull redan vid den allra första omröstningen som skulle reglera HUR och NÄR företag ska börja betala extra skatt för sin luft- och markförorening. De "fria ETS-rätterna" som många industrisektorer har skulle behöva avskaffas snabbare.
Vissa partigrupper vill att detta sker redan 2024, andra några år senare och ytterligare andra helst inte alls vill ha några extra avgifter. Reglerna skulle också omfatta markanvändning (stora nötköttsfarmer) samt transport och logistik.
Dessa extra skatter skulle vara en viktig finansieringskälla för energisubventioner, för bostadsisolering, för innovation och för snabbare utbyggnad av hållbar (sol- och vind-)energi. Detta försvann på grund av att det nya ETS föll bort.
Faktiskt är Europaparlamentet framför allt oense om huruvida miljö- och klimatkraven ska dämpas eller snarare skyndas på med anledning av den nuvarande energikrisen (orsakad av Rysslands krig i Ukraina). Denna skillnad i bedömning visade sig redan i våras när krav från Green Deal i jordbruket tillfälligt lättades under tryck från EPP.
EPP: s kristdemokrater hade denna gång – trots tidigare avslag i ENVI-miljöutskottet – ändå lämnat in ändringsförslag (för att införa skatterna senare, för att undanta värmeläckande bostäder från böter, för att inte förbjuda produktion av nya bensinmotorbilar osv.).
Dessa EPP-förslag stöddes "av strategiska skäl" av deras liberala koalitionspartner Renew, samt även av konservativa ECR, nationalistiska Identitären och av högerextrema. Detta hotade att "urholka" Timmermans paket och även att finansieringen av andra delar skulle försvinna.
Därför röstade slutligen socialdemokraterna S&D, Gröna och United Left emot det som de kallade för ett för slimmat förslag, och högerextrema röstade emot eftersom det urholkade paketet ändå var för mycket.
Ordföranden för ENVI-miljöutskottet, den franske liberalen Pascal Canfin, sade efter omröstningarna att han anser att skillnaderna mellan partigrupperna inte är så stora. Den förkastade omröstningen handlade högst om frågan ifall vi ska göra något ("den ETS-skatteregeln") under perioden 2024–2026, eller 2026–2028 eller 2028–2030.
EPP:s vicegruppledare Esther de Lange uppmanade S&D-socialdemokraterna att ta upp frågan igen i utskottet och sade att då kan man även diskutera den (ännu inte behandlade) sociala fonden.