Europaparlamentet kommer på tisdag i Strasbourg slutgiltigt att godkänna reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för 2023–2027. Dessa omröstningar avslutar tre och ett halvt års mödosamma förhandlingar.
Ledamöterna i Europaparlamentet kommer specifikt att diskutera och godkänna tre GJP-förordningar: en om finansieringsregler, en om nationella strategiska planer och en om den gemensamma marknadsordningen.
Syftet är att den nya jordbrukspolitiken ska bli mer klimat- och miljövänlig, samt att de enskilda EU-länderna ska få större utrymme att själva utforma sina nationella lösningar. Omröstningen är det sista parlamentariska steget innan den nya GJP träder i kraft.
Den 13 och 14 december kommer de 27 jordbruksministrarna vid deras jordbrukstoppmöte i Bryssel att ge sitt slutgiltiga godkännande. Missnöjda jordbruksfackförbund från flera EU-länder planerar då att hålla en stor traktorprotest i Bryssel.
Förhandlingarna om reformen har pågått samtidigt som diskussionerna om "Från gård till bord", som är en del av den gröna given. Detta projekt från Europeiska kommissionen för att uppnå klimatneutralitet 2050 leder till ökade krav på det europeiska jordbruket.
En av förändringarna är införandet av så kallade "ekoanordningar" eller utbetalningar som utgör 25 % av det direkta stödet, men som endast beviljas till jordbruksmetoder som är gynnsamma för miljön.
För första gången kommer GJP att innehålla sociala "villkor", vilket innebär att endast jordbruksföretag som respekterar sina anställdas arbetsrättigheter får subventioner, från 2023 frivilligt men från 2025 obligatoriskt. Dessutom ska en del av stödet avsättas för unga bönder.
Den nya GJP ger också utrymme för nationella strategiska planer, vilket innebär att EU ger medlemsländerna större handlingsutrymme. De flesta EU-länder håller för närvarande på att slutföra sina nationella program för att kunna skicka in dem till EU före den 31 december.