Europeiska kommissionen planerar att föreslå för Europaparlamentet och EU:s medlemsländer att legalisera den omstridda datalagringen hos EU:s polisorganisation Europol.
Förra veckan blev det känt att Europol inte raderar uppgifter om misstänkta efter ett halvår, som det idag är föreskrivet. Dessutom delas sådana personuppgifter även efter längre tid med andra polismyndigheter.
Europeiska kommissionen vill inte återkalla det arbetssättet, utan göra det lagligt. Om det förslaget ska trialogförhandlingar snart inledas mellan Europaparlamentet, kommissionen och medlemsländerna.
”Förslaget legaliserar Europols nuvarande arbetssätt,” bekräftar den nederländska europaparlamentarikern Tineke Strik (GroenLinks). ”Dessutom får Europol ännu större befogenheter att hämta information från databaser och lägga till sådana uppgifter.”
Strik förväntar sig att framför allt EU-länderna och kommissionen kommer att driva på för att utöka Europols befogenheter. Parlamentet är enligt henne splittrat, men generellt mer kritiskt till sådana integritetsfrågor.
Att granska och rensa all data blir ett omfattande arbete eftersom Europol ska ha ungefär 4 petabyte data, enligt den brittiska tidningen Guardian. Det motsvarar hundratals miljarder utskrivna sidor fulla av uppgifter.
Förespråkare för dataskydd menar att mängden information i Europols system motsvarar massiv övervakning och gör det till en europeisk motsvarighet till amerikanska National Security Agency (NSA). Deras hemliga spionage på nätet avslöjades för några år sedan av visselblåsaren Edward Snowden.
Nederländaren Frank van der Linde är såvitt känt den enda person som felaktigt har registrerats i Europols databas och själv upptäckt detta. Han blev, enligt en senare domstolsutslag, felaktigt klassificerad som extremist av nederländsk polis.
Van der Linde fick tack vare en domstolsbeslut tillgång till sin dossier och upptäckte där att hans nederländska uppgifter även hade lämnats vidare till Europol. Nederländsk polis förnekade initialt detta men medgav senare motvilligt det.