Brittiska företag vill delta i förhandlingarna om ett nytt handelsavtal med Europeiska unionen. Det meddelade den största arbetsgivarorganisationen i Storbritannien som svar på det senaste samtalet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den brittiske premiärministern Boris Johnson.
Bryssel säger att det kommer vara omöjligt att inom de kommande elva månaderna komma överens om ett fullständigt handelsavtal. Johnson deklarerade att det är "sannolikt" att en omfattande handelsöverenskommelse nås innan årets slut, men förberedelser görs också om det eventuellt inte lyckas.
En av konfliktytorna gäller fiske. Britterna vill att trålare från Danmark, Tyskland och Nederländerna ska lämna de nya brittiska vatten direkt efter Storbritanniens utträde ur EU (31 december 2020).
Enligt uppgifter har EU-förhandlaren Michel Barnier redan antytt för London att det bara går att förhandla med EU om ett brett, allmänt handelsavtal om först, redan de kommande månaderna, "fiskeavtalet dammas av". Britterna måste också först godkänna att principen om "lika villkor" ska gälla för all ekonomisk verksamhet.
Storbritannien skulle i slutändan kunna ge EU:s fiskeflotta tillgång till brittiska vatten i utbyte mot gynnsamma villkor på fastlandet för finansiella transaktioner, föreslog EU:s handelskommissionär Philip Hogan. Den irländske kommissionären kommer att vara en av nyckelpersonerna i nästa omgång av Brexit-samtal. Hans förslag väntas sannolikt göra Brexit-anhängare rasande, då de ser fiskerätten som en viktig del av brittisk suveränitet, trots fiskerinäringens marginella roll i den brittiska ekonomin, knappt en tiondels procent av Storbritanniens bruttonationalprodukt.
Enligt premiärminister Johnson handlar det om att bygga en "fantastisk ny relation" med EU och han har stort förtroende för framgång. Företagarna uppmanar den brittiska regeringen att "tätt" samarbeta med näringslivet. Om det står till CBI (Confederation of British Industry) ska företagen vara med och prata i alla faser av förhandlingarna. Organisationen har redan gjort förberedelser och har flera modeller för möjliga handelsavtal klara.
Företagarnas största rädsla är att det i slutet av året ändå blir en abrupt brytning i handelsrelationen med EU (no deal-Brexit). Det kan hända om det inte finns något handelsavtal då och övergångsperioden inte förlängs.
Storbritannien förväntas lämna EU den 31 januari men kommer ändå att vara bundet av europeiska lagar och regler fram till årets slut. Johnson har redan sagt att han inte vill förlänga den övergångsperioden.
Europaparlamentet i Strasbourg har i en icke-bindande resolution uppmanat Europeiska kommissionen och EU-länderna att inte godkänna en Brexit-överenskommelse så länge inte alla rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien är garanterade. EU-länderna har redan lovat de britter som bor och arbetar på kontinenten att de efter Brexit kommer att behålla alla sina nuvarande rättigheter. Den brittiska regeringen har ännu inte gett en sådan garanti till EU-medborgarna.
Därför riskerar EU-medborgare att förlora sin rösträtt i Storbritannien om de inte registrerar sig som invandrare. Européer riskerar också att förlora vissa sociala rättigheter gällande boende och sjukvårdskostnader. Resolutionen tas upp till omröstning på onsdag i Strasbourg. Europaparlamentet är – tillsammans med EU:s ministerråd och Europeiska kommissionen – en av de tre EU-institutioner som måste godkänna Brexit-avtalet.
Den brittiske anti-EU-politikern Nigel Farage kallar Europaparlamentets invändningar och farhågor för ett sista försök att stoppa Storbritanniens utträde ur EU. Den slutgiltiga omröstningen är planerad till plenarsessionen den 29 januari i Bryssel.