Inför det särskilda EU-toppmötet den 20 februari i Bryssel har Europaparlamentet tydligt meddelat de europeiska regeringscheferna vad EU:s flerårsbudget åtminstone måste uppfylla. Det måste åtminstone tillföras nya inkomster. Annars hotar Strasbourg med en nej-röst mot regeringschefernas budgetplaner.
EU:s ordförande Michel har sammankallat premiärministrar och statschefer till ett extra toppmöte i Bryssel eftersom de stora meningsskiljaktigheterna kring inkomster och utgifter hotar att få EU-maskineriet att stanna från 2021.
Det är ännu oklart om toppmötet kommer att pågå en, två eller tre dagar. EU-ordförande Michel har sagt att det i alla fall måste uppnås enhällighet bland EU-ledarna. De är fortfarande inte överens om en gemensam ståndpunkt. Österrike har redan hotat med en nej-röst mot alla slags höjningar.
Europaparlamentet fastställde sin ståndpunkt för de finansiella ramarna redan i november 2018. Det innebär i stora drag att EU måste bestämma vad vi vill göra, att arbetsuppgifterna och politiken är vägledande, och att utgifterna därmed är en följd. Europeiska kommissionen delar i stora drag denna syn. I Bryssel och Strasbourg kritiseras premiärministrar och ministrar som bara pratar om pengar.
Som exempel nämns då statschefarnas uppmaning att 10 000 extra tull- och poliser snabbt ska stationeras vid Europas gränser för att stoppa illegal invandring, men att därefter finansministrarna inte avsätter pengar för detta. Samma gäller klimatpolitiken: alla tycker att något måste göras så snart som möjligt, men de sparsamma EU-länderna tycks inte vilja lägga pengar på det.
Ledamöterna i Europaparlamentet kommer idag återigen att förespråka en ambitiös flerårig ekonomisk ram (MER) för perioden 2021–2027. Den budgeten måste frigöra tillräckligt med pengar, inte bara för alla befintliga uppgifter och verksamheter utan också för viktiga nya saker som klimatåtgärder, forskning, digitalisering, stöd till ungdomsarbetsmarknad samt små och medelstora företag. Samtidigt måste befintliga EU-stöd till landsbygdssamhällen, bönder och fattigare regioner bevaras.
Kärnan i Europaparlamentets kravpaket är att flerårsbudgeten åtminstone måste innehålla ’nya inkomster’. Diskuterat har länge varit införandet av en EU-pant på plastflaskor. Några ministrar vill inte det på grund av motstånd från butiker och branscher i deras länder.
Det pågår också inom EU planer på att införa en sorts internet-/annons-skatt. Där är också några länder fortfarande emot av rädsla för amerikanska motåtgärder. Dessutom är böter och straff för eurofientliga EU-länder kontroversiella. Det finns planer på att dra in bidrag till EU-länder (som Polen och Ungern) om de inte följer EU:s uppförandekoder.
För sådana nya inkomstkällor gäller att det är ’skatter’, och enligt EU:s regler krävs enhällighet bland premiärministrar och ministrar för att fatta beslut. I Europaparlamentet kan sådana omfattande beslut fattas med enkel majoritet.
Den nederländska PvdA-europarlamentarikern Paul Tang sade på kvällen före plenumdebatten att för socialdemokraterna är en modern och effektiv budget viktigare än en godtycklig siffra. Den hårda hållningen från Nederländernas premiärminister Mark Rutte och Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz, som är fixerade vid max 1,00 %, försvårar enligt honom framsteg.
Även andra parlamentariska grupper kritiserade de ekonomiska trösklar som hittills har rests av några välmående västeuropeiska länder. Den nederländska Europaparlamentarikern Bas Eickhout (Gröna) kallade det för ”Penny wise, Pound foolish”.