Beslutet i Europaparlamentet godkändes med överväldigande majoritet: 518 ledamöter röstade för, 56 emot och 61 avstod från att rösta. Lånet är avsett att stärka landets energiinfrastruktur och försvar.
Beslutet ingår också i en bredare diskussion inom EU om ansvaret för återuppbyggnaden av Ukraina och möjligheten att delvis lägga de ekonomiska bördorna på den skadegörare som bär ansvaret: Ryssland. I detta fall handlar det om medel från Rysslands centralbank. Dessa medel ska gå till Ukraina, vilket möjliggör återbetalning av lånet från EU och andra G7-partners.
Cirka 210 miljarder euro av Rysslands centralbanks tillgångar hålls frysta inom EU. Detta belopp förblir låst under de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.
EU-länderna har beslutat att avsätta vinsterna från dessa tillgångar (= räntan på bankkontona) för att användas till hjälp och återuppbyggnad av Ukraina. Landet måste dock uppfylla vissa krav som EU ställer, såsom att utveckla demokratin och upprätthålla rättsstaten. Ukraina måste även respektera mänskliga rättigheter. Det rör sig om villkor som ännu ska fastställas i ett avtal.
Ukraina fortsätter modigt att göra motstånd mot den ryska agressionen, säger rapportören och Europaparlamentarikern Karin Karlsbro. Hon berömmer landet för dess „modiga medborgare som inte bara kämpar för sin egen existens och frihet utan också försvarar demokrati, mänskliga rättigheter, frihet och internationell rätt för oss alla“. Det nödställda landet behöver akut ekonomiskt stöd, enligt svenskan.
„Ryssland måste betala för att man attackerar ukrainare och brutalt förstör landets infrastruktur, städer, byar och hem.“ Karlsbro tillägger: „Bördan av återuppbyggnaden av Ukraina ska bäras av de som är ansvariga för förstörelsen, nämligen Ryssland.“