Europaparlamentet varnade denna vecka för en ökning av hybridattacker och pekar ut Ryssland, direkt eller via mellanhänder som Belarus, som det allvarligaste hybridhotet. Även Kina, Iran och Nordkorea nämns som länder som genomför kampanjer som undergräver europeiska demokratier och säkerhetsintressen.
Enligt parlamentet måste EU kunna ingripa tidigare och bättre kunna upptäcka hot. EU-länderna bör utbyta mer underrättelseinformation och gemensamt följa strategiska sårbarheter. Parlamentet vill också se ökat samarbete mellan EU och NATO för att stärka europeisk beredskap, motståndskraft och avskräckning.
Beslagtagning
Samtidigt står de beslagtagna ryska statstillgångarna åter tydligt på den europeiska agendan. Flera länder och Europaparlamentariker vill undersöka hur dessa tillgångar kan användas för Ukraina. Globalt är ungefär 260 miljarder euro av ryska statstillgångar frysta, varav cirka 210 miljarder euro i EU-länder.
Promotion
Uppmaning
Diskussionen fick nytt fart efter att 122 Europaparlamentariker uppmanade Europeiska kommissionen och EU-länderna att åter se över möjligheterna. Nederländerna, Polen, Sverige och Spanien hade tidigare begärt en lösning. Ett tidigare försök att använda nästan 200 miljarder euro av ryska reserver strandade i slutet av förra året.
Användningen av dessa tillgångar är fortfarande juridiskt komplicerad. Belgien motsatte sig tidigare i rädsla för ryska skadeståndsanspråk och krävde garantier från andra EU-länder. Juridiska frågor kring statslig immunitet lyfts också. Förslag arbetas även fram för att använda ryska tillgångar för kompensation till Ukraina.
Ukraina
Europa försöker samtidigt utöka sitt militära stöd till Ukraina. Europeisk finansiering kan användas för luft- och raketförsvar, inklusive Patriot-system. Dessutom pågår det genom EU-Ukraina Drone Alliance ett närmare samarbete mellan europeiska och ukrainska företag för utveckling och produktion av drönare.
Hundratals miljarder
Den europeiska försvarsindustrin måste också kunna producera snabbare. Europaparlamentet har godkänt regler som ska snabba på tillstånd för försvarsprojekt, upphandlingar och överföring av försvarsmateriel mellan EU-länder. Det ska göra det enklare att få igång investeringar och snabbare utvidga produktionskapacitet.
De nya reglerna ska under de kommande fyra åren stödja upp till 800 miljarder euro i försvarsinvesteringar. Även Europeiska försvarsfonden anpassas för att göra samarbete och finansiering lättare. Kostnader för vissa tester i Ukraina kan bli berättigade till europeisk finansiering, vilket också stärker samarbetet med ukrainska försvarsföretag.