Europaparlamentet vill kraftigt utöka och göra Europeiska kommissionens livsmedelsstrategi mer framåtblickande. I Strasbourg har EU-parlamentarikerna – ibland med små skillnader – antagit ett flertal ändringsförslag.
En rapport från den nederländska EU-parlamentarikern Anja Hazekamp (PvdD) med 48 ändringsförslag, som tidigare godkänts av miljö- och jordbruksutskotten, antogs utan ändringar. Med ett tillägg där det uttryckligen efterfrågas genomförande av konsekvensanalyser.
Därmed tycks från-bonde-till-bord-livsmedelsstrategin komma att bli i stort sett obligatorisk för jordbrukare. Klarhet i den slutliga omröstningen väntas på onsdag. Internationella handelsavtal måste också anpassas för att undvika orättvis importkonkurrens.
En av skärpningarna är att göra målen för minskning av användning av pesticider och antibiotika bindande, något Timmermans föreslog förra året. Dessutom får EU-stöd längre inte användas till reklam för konsumtion av "rött kött".
Trots att de antagna ändringsförslagen innebär en skärpning av klimatkommissionär Timmermans och livsmedelskommissionär Kyriakides planer, förväntas inte hela Europaparlamentet avvisa den skärpta versionen helt på onsdag. Därmed tar parlamentet enligt kommentatorer ett viktigt steg framåt mot förnyelse av den europeiska jordbrukspolitiken. I korridorerna i Strasbourg talas det till och med om ett vägskäl.
Europaparlamentet accepterar Europeiska kommissionens mål att minst 25 procent av Europas jordbruk ska vara ekologiskt år 2030 (detta är dock inte obligatoriskt). Det har fastställts att, likt andra lagförslag, måste en studier av de ekonomiska konsekvenserna göras först. Protester från motståndare om för mycket osäkerhet fick inget starkt stöd.
Särskilt parlamentets majoritet som anser att användningen av kemikalier i jordbruket ska vara minst halverad om tio år kommer att kunna vålla huvudbry kommande år. Men det faktum att klimat- och miljöaspekter måste spela en avgörande roll i europeisk jordbrukspolitik har med denna omröstning kommit ett stort steg närmare.
Vad gäller antalet boskap i EU-länderna säger Europaparlamentarikerna att djurbeståndet ska bidra till "mindre utsläpp" och "mindre markanvändning". Sådana beslut var för några år sedan tabu i många EU-länder.
Visserligen måste kommissionärerna Timmermans och Kyriakides nu presentera konkreta lagförslag, och landsbygdsministrarna kommer att ha sin åsikt om dessa. Trots detta förväntas jordbruks-kommissionären Janusz Wojciechowski och EU:s jordbrukssammanslutningar behöva acceptera denna nya inriktning.
Europaparlamentet formulerade dessa rekommendationer baserat på ett memo från den nederländska EU-parlamentarikern Anja Hazekamp. Denna politiker från Djurens Parti var medrapportör för parlamentet i detta ärende. Med endast fem rösters marginal lyckades hon också få parlamentet att ta ställning till riskerna med zoonoser vid spridning av sjukdomar från djur.
En medarbetare till europapolitikern betraktade utslaget i denna omröstning som en framgång och ett avgörande vägval; inte så mycket för nederländska jordbrukstermer utan främst för de jordbruksinriktade länderna i Mellan- och Östeuropa.