Målet med att lätta på reglerna är att möjliggöra utvecklingen av förbättrade klimatresistenta växtsorter som även står emot skadeangrepp, ger högre skördar och kräver mindre gödningsmedel och bekämpningsmedel. Detta ska bidra till att göra livsmedelssystemet mer hållbart och resilient, och kan även göra så att grödor och jordbruksprodukter ruttnar långsammare.
Med en majoritet på 307 röster mot 263 (och 41 nedlagda röster) godkänns att vissa livsmedelsgrödor (NGT1) kan bearbetas med den så kallade klipptekniken Crispr-cas. För andra grödor (NGT2) tillåts det ännu inte. Mer än 150 av de över 700 Europaparlamentarikerna var inte närvarande i Strasbourg eller deltog inte i omröstningen.
Parlamentet fastslog dock som ståndpunkt att livsmedel som innehåller grödor framställda med sådana nya genetiska tekniker ska hållas ute från den ekologiska livsmedelskedjan. GMO-behandlingen ska därför anges på märkningen, menar EU-politikerna. Dessutom bör ett förbud införas för att ansöka om och bevilja patent på sådan "ny" mat.
Promotion
På grund av dessa två sista ståndpunkter är det ännu oklart om de nya reglerna snart kan träda i kraft, eftersom flera EU-länder vill ha långt mer liberala regler. Det finns till och med röster för att ta bort skillnaden mellan NGT1 och NGT2. Inom kort måste de 26 jordbruksministrarna uppnå kvalificerad majoritet, varefter förhandlingar med parlamentet om en gemensam ståndpunkt ska äga rum.
Motståndare anser det mycket oroande att genmodifierade grödor kan släppas ut i miljön och hamna på vår tallrik utan säkerhetsbedömning. "Bioteknikindustrin har lagt allt krut på att avskaffa GMO-reglerna. Mycket oroande att lobbyverksamheten från multinationella företag vinner i Bryssel", sade Europaparlamentarikern och medförhandlaren Anja Hazekamp (Partij voor de Dieren).
Europaparlamentet insisterar dock på att märkningen ska innehålla uppgiften "nya genomiska tekniker". Valfrihet för konsumenterna är viktig: de ska ha möjligheten att välja om de vill köpa sådana produkter eller inte, enligt Hazekamp.
Även för ekologiska livsmedelsproducenter är valfriheten av stor betydelse. Nederländernas underhus uppmanade nyligen den nederländske ministern Piet Adema (Jordbruk, Natur & Livsmedelskvalitet) genom en motion att garantera konsumenternas valfrihet och säkerställa att den ekologiska sektorn kan förbli fri från GMO.
Den nederländske VVD-Europaparlamentarikern Jan Huitema är glad över godkännandet av förslaget. Han anser att beslutet kommer exakt vid rätt tidpunkt. ”Vi har inte råd att utesluta nya innovationer baserat på magkänslor. Med nya förädlingstekniker kan vi återinföra växternas naturliga försvarsmekanismer i våra livsmedelsgrödor, som i potatis och spannmål.
Andra delar av världen använder redan sådana nya förädlingstekniker, medan Europa halkat efter på grund av den strikta GMO-lagstiftningen.”