Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, har varnat för att Europeiska gröna given kan misslyckas om EU-länderna vägrar avsätta tillräckligt med pengar för den.
Under plenarsessionen i Europaparlamentet försvarade Von der Leyen en ambitiös flerårig budget (2021-2027) för finansiering av både dagens traditionella EU-politik, inklusive jordbrukssubventioner, samt pengar för nya prioriteringar som digital omställning, Green Deal eller försvar.
Kommissionens chef betonade särskilt Green Deal, beskriven som Europas nya tillväxtstrategi. Hon berättade för parlamentsledamöterna att hon inte kommer acceptera något resultat som inte garanterar minst 25 % av budgeten till kampen mot klimatförändringarna. Hennes varningar kommer en vecka före det extra EU-toppmötet den 20 februari, där EU:s regeringschefer kommer att försöka minska skillnaderna om långtidsbudgeten.
I en debatt om EU-budgeten 2021–2027 betonade ledamöterna i Europaparlamentet att de endast kommer godkänna en flerårig budget som möter EU:s ambitioner.
De flesta parlamentsledamöterna insisterade på att tillräcklig finansiering är avgörande för att uppnå gemensamma ambitioner, såsom kampen mot klimatförändringar, den digitala och ekologiska omställningen och dess sociala konsekvenser samt att ge fortsatt stöd till svaga regioner. Om till exempel Green Deal genomförs men den totala budgeten minskas, innebär det att besparingar måste göras i andra framgångsrika EU-program.
Avslutningsvis är det viktigt för Europaparlamentets ledamöter att nya intäktskällor för EU skapas ("egna medel"). Parlamentets ordförande Sassoli klargjorde vid en presskonferens i Strasbourg att det i fleråriga budgeten måste framgå tydligt att den framtida finansieringen av ett nytt, modernt EU behöver hanteras annorlunda än i dagens administrativa, tekniska tillvägagångssätt.
Dagens finansiering innebär ett fram- och tillbakaspring med räkningar och belopp, eftersom EU-ministrarna fastställer årsbeloppen, Europeiska kommissionen sedan ska utföra arbetet och de utgifterna därefter dras av från årsbeloppen. Därför är Bryssel helt beroende av det finansiella utrymme som de 27 ministrarna ger vid varje tillfälle. Av denna anledning förespråkade Sassoli införandet av en 'Europeisk skatt'.

