Svenska 
Nederlands 
Dansk 
English (UK) 
Français 
Deutsch 
Ελληνικά 
فارسی 
Русский 
Español 
EU-parlamentet har ytterligare skärpt nya lagförslag mot miljöföroreningar. EU-politikerna vill att åtminstone Världshälsoorganisationen WHOs folkhälsokriterier ska uppfyllas för både vatten- och luftföroreningar.
Ledamöterna tog därmed mer långtgående ståndpunkter än de som finns i två förslag från EU-kommissionen.
Till exempel anser EU-parlamentet att det bör finnas maxgränser för alla typer av vatten- och markföroreningar av PFAS-kemikalier och glyfosat från jordbruksprodukter. Det framkom nyligen att elva av de tolv studerade EU-länderna innehåller glyfosatrester i grundvattnet.
De nya riktlinjerna för grund- och ytvatten som presenterades förra året satte kvalitetsnormer för dussintals farliga ämnen. EU-parlamentet vill lägga till PFAS som en grupp av ämnen.
EU-kommissionen vill också ha mindre glyfosatföroreningar, med strikta kriterier för dricksvattenanvändning, men mindre strikta regler för ytvatten. Parlamentet avvisar det tillvägagångssättet och vill ha strängast möjliga kriterier överallt.
För närvarande dör cirka 300 000 EU-medborgare varje år av effekterna av luftföroreningar. Den siffran måste minskas drastiskt och för att uppnå detta måste luftföroreningarna först minska. Europaparlamentet har därför beslutat att strängare gränsvärden och målvärden ska införas för många föroreningar till 2035.
Ledamöterna vill förena fragmenterade och ologiska luftkvalitetsindex genom hela EU. Dessa måste vara jämförbara, tydliga och offentligt tillgängliga. På så sätt kan EU-medborgare skydda sig själva när det är mycket luftföroreningar.
Nu när Europaparlamentet har tagit ställning till detta måste EU-länderna presentera sin ståndpunkt. Detta förväntas ske under hösten. De slutliga förhandlingarna mellan parlamentet och EU-länderna om mindre mark- och luftföroreningar kan sedan starta.
