Därmed intog Europaparlamentarikerna ståndpunkter som går längre än de två förslag från Europeiska kommissionen.
Europaparlamentet anser till exempel att det bör införas gränsvärden för alla typer av vatten- och markföroreningar från PFAS-kemikalier och glyfosat från bekämpningsmedel. Nyligen visade det sig att glyfosatrester finns i grundvattnet i elva av tolv undersökta EU-länder.
De nya riktlinjerna för grund- och ytvatten som presenterades förra året sätter kvalitetsstandarder för tiotals farliga ämnen. Europaparlamentet vill lägga till PFAS som en grupp ämnen där.
Europeiska kommissionen vill visserligen också minska glyfosatföroreningar, med strikta kriterier för dricksvattentäkter men mindre strikta regler för ytvatten. Parlamentet förkastar denna ansats och vill ha så strikta kriterier som möjligt överallt.
Varje år dör cirka 300 000 EU-medborgare av följderna av luftföroreningar. Den siffran måste kunna minska drastiskt, och för att lyckas med det måste luftföroreningarna först minska. Europaparlamentet har därför beslutat att det ska införas striktare gränsvärden och mål för många förorenande ämnen till 2035.
Europaparlamentarikerna vill samordna splittrade och ologiska luftkvalitetsindex över hela EU. Dessa ska vara jämförbara, tydliga och offentligt tillgängliga. På så sätt kan EU-medborgare skydda sig när det är mycket luftföroreningar.
Nu när Europaparlamentet har tagit ställning i denna fråga måste EU-länderna formulera sin egen ståndpunkt. Detta förväntas ske under hösten. Därefter kan slutförhandlingarna mellan parlamentet och EU-länderna om mindre mark- och luftföroreningar inledas.