De flesta partigrupper i Europaparlamentet ser fortfarande ingen fördel med Europeiska kommissionens förslag att minska användningen av växtskyddsmedel inom jord- och trädgårdsbruk och att till och med halvera användningen av kemiska ämnen.
Men kommissionär Stella Kyriakides (Hälsa) framhöll igår inför jordbruksutskottet att Bryssel redan har gjort flera eftergifter och också är villigt att kompromissa i nästan alla andra kritiska punkter. Hon uppmanade jordbruksutskottet att komma med lösningar istället för invändningar, betänkligheter och motargument.
Gruppföreträdaren Herbert Dorfmann från EPP sade att de två omstridda förslagen om naturåterställning bygger på antagandet att jordbruksproduktionen kan förbli oförändrad om användningen av kemikalier måste halveras. Kristdemokraterna anser inte att förslaget ska ändras utan att det helt ska dras tillbaka.
Så långt går inte socialdemokraterna i S&D-gruppen. Enligt agriföreträdaren Clara Aguilera Garcia behövs 'mindre kemikalier i jordbruket' och samhället vill också detta. Hon anser att kommissionen ska anpassa förslaget och att det först måste klargöras vad Europeiska kommissionen menar med de 'känsliga områdena'.
S&D anser också att andra (gröna, miljövänliga) växtskyddsmedel först måste utvecklas och godkännas innan Bryssel kan förbjuda medel.
Kommissionär Kyriakides klargjorde att kommissionärerna nu har avstått från ett 'totalt förbud' på jordbruksmark och att endast de 'minst skadliga medlen' får användas där framöver. Hon sade också att man vid målsättningen per land kommer att se till hur mycket de EU-länderna redan har minskat användningen.
Ulrike Müller (Renew-liberalerna) sade att det finns 'för mycket ideologi i naturåterställningsförslagen' och påpekade att det redan pågår arbete med 'alternativ', utan att ge exempel. Martin Häusling (De Gröna) och Anja Hazekamp (Förenade Vänstern) klargjorde att de fortfarande stödjer planerna att minska användningen av kemiska medel inom jordbruket.
Hazekamp påminde också om att motståndare till miljååtgärder inom jordbruket ofta återkommer till argument om hotad livsmedelssäkerhet.
”Dessa resonemang använde de under de senaste åren också vid eurokrisen, vid Brexit, vid coronapandemin, vid kriget i Ukraina och nu vid naturåterställningen”. Enligt henne är det inte detta utan förlusten av biologisk mångfald som är ett verkligt hot mot jordbrukets livsmedelsproduktion.
Av Kyriakides formuleringar att döma framgår att frågan om PPP (‘Plant Protection Plan’) eventuellt kan bli en fallgrop för jordbruksministrarna i deras jordbruksråd under helgen den 11 och 12 december.
Flera EU-länder har tidigare uttryckt starka invändningar, men Kyriakides påpekade att inget land formellt hittills har röstat emot. Många invändningar bland jordbruksministrarna handlar också om bristen på en 'konsekvensanalys' som vanligtvis görs vid införandet av nya europeiska lagar.
Tidigare har kommissionärerna Frans Timmermans (Klimat), Virginijus Sinkevičius (Miljö) och Janusz Wojciechowski (Jordbruk) sagt att sådana studier redan har genomförts och publicerats men att Europaparlamentet och ministrarna uppenbarligen inte är nöjda med dem.