Inträdesboykotten gäller för alla platser i Bryssel och Strasbourg, där de viktigaste debatterna äger rum, samt för sekretariatet i Luxemburg.
Enligt parlamentet är åtgärden ett svar på myndigheternas brutala agerande mot demonstranter i Iran. Ordförande Roberta Metsola har betonat att Europaparlamentet förklarar sig solidariskt med det iranska folket.
Förutom inträdesförbudet diskuteras även möjliga nya EU-sanktioner mot Iran. Inom Europeiska unionen pågår överväganden om vidare åtgärder. Där nämns att sanktioner kan utökas till personer som är inblandade i förtryck, våld och avrättningar.
Europeiska kommissionen har också offentligt reagerat på situationen. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen sade att Europeiska unionen noga följer utvecklingen i Iran, samtidigt som förtrycket ökar och antalet offer bland demonstranterna stiger.
Enligt kommissionen står EU på det iranska folkets sida i deras strävan efter frihet och grundläggande rättigheter. Stöd för demokrati och mänskliga rättigheter beskrivs som en integrerad del av Europeiska unionens engagemang.
Parlamentet antog på onsdagen årsrapporten om situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i världen. Den globala situationen försämras, mitt i ökade geopolitiska spänningar och nya utmaningar för den så kallade multilaterala ordningen. EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati behöver uppdateras för att kunna möta den nya situationen, enligt europaparlamentarikerna.
Den nederländska europaparlamentarikern Catarina Vieira (GrönaVänstern-PvdA), skugggranskare i detta ärende, konstaterar att demokrati och mänskliga rättigheter undergrävs globalt, bland annat i Iran, Myanmar, Sudan och USA. 'Men vi är inte maktlösa: vi kan sanktionera förövare, hålla regeringar och företag ansvariga för missförhållanden. Och vi kan och måste också använda vår handelspolitik för mänskliga rättigheters skull'. Hon uppmanar att inte vända bort blicken.
Attackerna mot demokrati och mänskliga rättigheter ökar världen över, konstaterar Europaparlamentet. I EU:s fleråriga budget bör därför mer pengar systematiskt avsättas till demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom ska EU:s digitala lagstiftning – som lagen om digitala tjänster (DSA), lagen om digitala marknader (DMA) och AI-förordningen – bidra till att försvara demokrati och mänskliga rättigheter.
Särskilt falska nyheter och deepfakes utgör stora hot mot demokratin. Europaparlamentarikerna uppmanar EU att försvara den regelbaserade internationella ordningen och multilaterala samarbetet. Även EU:s verktyg måste ses över och finansieras på rätt sätt.