De europeiska jordbruksorganisationerna Copa och Cogeca anser att miljökommittén i Europaparlamentet inte tar tillräckligt stor hänsyn till europeiskt jordbruk och livsmedelsproduktion.
Förra veckan beslutade ENVI-kommittén i Bryssel att EU:s klimatpolitik inom tio år ska minska luft- och markföroreningarna ännu mer än tidigare planerat: inte med cirka 50 till 55 procent, utan med 60 procent. Det väntas offentliggöras officiellt av EU-kommissionär Frans Timmermans denna vecka.
Efter omröstningen förra veckan i miljökommittén om miljö- och klimatlagen betonade Copa och Cogeca i ett gemensamt uttalande vikten av att minska växthusgaser på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen.
Jordbruks- och skogsinnehavarnas organisationer anser att även om ENVI-kommittén gjort vissa förbättringar så tar klimatpolitiken fortfarande inte tillräckligt stor hänsyn till jordbrukets roll och vilka konsekvenser det kan få för Europas landsbygdsområden.
Dessutom pekar Copa-Cogeca på oenigheter mellan de politiska grupperna i miljökommittén, som troligtvis även gäller i hela Europaparlamentet. Under de senaste månaderna har det blivit tydligt i den europeiska politiska arenan att de flesta beslut om Green Deal, klimatpolitik, biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet nu förbereds av miljökommittén, och inte längre av AGRI-jordbrukskommittén som tidigare varit ledande.
Enligt de agrara organisationerna måste den strategiska betydelsen av livsmedelsproduktion och matsäkerhet tydligare lyftas fram, särskilt om klimatadaptation och minskning av växthusgaser kan komma att utgöra ett hot. De europeiska agro-kooperativen vill gärna att deras nyckelroll blir bättre erkänd.
Pekka Pesonen, generalsekreterare för Copa och Cogeca, betonade dessutom: ”Sedan 1990 har jordbrukssektorn lyckats minska nettoutsläppen av växthusgaser med 20 procent, vilket är en av de största minskningarna. Jordbrukssamhällets ansträngningar att anpassa sig till kontinuerligt förändrade klimatförhållanden samtidigt som matsäkerhet och ekosystemtjänster säkerställs kräver hållbar finansiering, parallellt med ständig innovation inom produktionsmetoder.”
Med denna sista kommentar syftade han på den fortsatt existerande kritiken mot nivån på EU:s jordbruksbudget under nästa år. Nästa vecka väntas det bli klart i Bryssel om Europaparlamentet godkänner flerårsbudgeten som fastställdes vid EU-toppmötet i juli mellan stats- och regeringscheferna och Europeiska kommissionen. Europaparlamentet anser att budgeten har sänkts för mycket och vill ha ytterligare 110 miljarder euro till framtidsinriktad innovation.
Dessutom är Europaparlamentet helt missnöjt med att stats- och regeringscheferna fortfarande inte har fastställt att EU ska få rätt att införa egna nya skatter för att samla in egna intäkter. För att kunna betala tillbaka hundratals miljarder från det ekonomiska coronastödfonden måste extra pengar komma in på något sätt.
Europaparlamentet vill gärna att EU framöver ska kunna arbeta med sina egna inkomster och inte längre vara helt beroende av EU-ländernas ”finansiella välvilja”.