Europeiska kommissionen vill att EU-länderna höjer sitt bidrag från 1,1 till 1,26 procent av deras bruttonationalinkomst. Med detta ska en budget på drygt 1,8 biljoner euro finansieras. Enligt förslaget kommer också nya europeiska skatter till, särskilt riktade mot stora företag. Dessa intäkter ska delvis komplettera de nationella bidragen.
En viktig del av de extra pengarna är avsedda för försvar och säkerhet. Kommissionen pekar på det ökade geopolitiska hotet från Ryssland och vill att EU ska bli mer självförsörjande militärt. För första gången inkluderas strukturella försvarsutgifter i budgeten, såsom gemensamt inköp av militär utrustning och stöd till vapenindustrin.
Dessutom satsas extra pengar på ekonomisk innovation och strategiska investeringar. Med förenklade finansieringslinjer vill kommissionen kunna reagera snabbare på industriella utmaningar. Befintliga EU-fonder slås ihop till större ”nationella kuvert”, vilket ger EU-länderna större frihet att själva bestämma hur pengarna ska användas. Kritiker menar att en sådan renationellisering leder till mindre gemensam europeisk politik.
Mot dessa utvidgningar står en betydande minskning av jordbruksbudgeten. Europeiska kommissionen föreslår att tiotals miljarder euro skärs i subventionerna till stora jordbruksföretag. Jordbrukets andel av EU:s totala utgifter blir därmed mindre än någonsin. Däremot finns fortfarande mycket "jordbruksstöd" kvar till inkomststöd för små jordbruksföretag och unga bönder.
Jordbruksorganisationer reagerar upprört på besparingarna. Protestaktioner har utannonserats i flera länder. De ser förslaget som ett direkt hot mot sina inkomster och pekar på de ökande kostnaderna för hållbarhetsarbete och livsmedelsproduktion. Enligt en källa pågår redan i Frankrike samtal om landsomfattande demonstrationer.
Även i Europaparlamentet växer motståndet. Flera partigrupper har meddelat att de inte accepterar förslaget i dess nuvarande form. De kritiserar bristen på balans mellan strategiska prioriteringar och traditionella europeiska kärnsektorer. Särskilt sättet som jordbruks- och regionala fonder omfördelas på möter motstånd i södra och östra EU-länder.
De kommande månaderna ska EU:s medlemsländer förhandla sinsemellan om förslaget. Samtidigt pågår samtal mellan olika partigrupper i Europaparlamentet. Först när båda sidor når en överenskommelse kan den fleråriga budgeten fastställas. Den processen väntas ta flera månader och kommer säkerligen att leda till förändringar.