Undersökningen fokuserar på europeiska bidrag som är avsedda för parlamentariska aktiviteter, såsom gruppmöten, personalkostnader och kommunikation med medborgare. Istället användes i flera fall en del av pengarna för direkt eller indirekt stöd till nationella politiska allierade och ideologiskt närstående organisationer. Detta skedde bland annat genom skenbara konstruktioner med föreningar och stiftelser.
I Frankrike vidarefördes bidrag bland annat till partier och politiker som är ideologiskt närstående Rassemblement National. Dessa betalningar gick via organisationer som till synes stod fria från partiet, men i praktiken visade sig vara nära knutna. Den franska rättsvården utreder redan sådana fall, men den nya undersökningen visar att liknande missbruk också förekommit i andra länder.
I Tyskland användes EU-pengar som officiellt var avsedda för en ungdomsorganisation inom AfD för att finansiera aktiviteter hos politiska allierade utanför parlamentet. I Österrike subventionerades en stiftelse kopplad till FPÖ för "civila projekt" som i verkligheten var avsedda för att stödja kampanjer från likasinnade rörelser. Sådana penningflöden uppdagades genom korsreferenser mellan administrationer för nationella organisationer och EU-bidragsdokument.
De använda konstruktionerna var i flera fall juridiskt tveksamma, men uppmärksammades ofta inte av Europaparlamentets administration. Kontrollmekanismerna var otillräckliga, delvis eftersom grupperna själva ansvarar för sina utgifter. Detta möjliggjorde att pengar kunde kanaliseras vidare under flera år utan innehållslig granskning av det slutliga syftet med kostnaderna.
Noterbart är att just de partier som organiserade dessa penningflöden tidigare i år riktade hård kritik mot EU-bidrag till miljöorganisationer. De anklagade miljöklubbarna för att använda bidrag för politiska kampanjer mot den europeiska jordbrukspolitiken. Dessa anklagelser ledde då till skärpt tillsyn, medan missbruket inom deras egna grupper tydligen knappt undersöktes.
Den nya europeiska medieutredningen väcker frågor om integriteten i handhavandet av bidrag inom Europaparlamentet. Senare i år ska de årliga räkenskaperna för de parlamentariska grupperna fastställas igen. De senaste avslöjandena förväntas leda till ökat tryck på processen för ansvarsfrihet och sannolikt strängare krav på granskning av utgifter.
Hittills är det oklart om Europaparlamentet kommer att vidta rättsliga åtgärder mot de berörda partierna eller grupperna. Inga sanktioner har heller utfärdats. Det politiska trycket ökar dock för att missbruk av EU-pengar ska hanteras hårdare. Ytterligare avslöjanden verkar inte uteslutna, då forskare uppger att de har mer material att offentliggöra.