Den brittiska regeringen vill driva igenom alla nya lagar om utträdet ur Europeiska unionen inom några dagar genom underhuset. De brittiska parlamentsledamöterna får på tisdag för första gången ta ställning till de rättsliga konsekvenserna av utträdesavtalet som Boris Johnson har kommit överens om med Bryssel.
Det konservativa parlamentsledamoten Jacob Rees-Mogg, som representerar regeringen i underhuset, offentliggjorde planen på måndagen. Enligt den planen ska det slutgiltiga omröstningen ske på torsdag, men det är oklart om underhuset hinner med det på så kort tid. Därefter måste även överhuset behandla lagarna.
Det är fortfarande oklart om premiärminister Boris Johnson har tillräckligt med politiskt stöd för att få igenom hela paketet i parlamentet. Hans konservativa parti har ingen majoritet, och hans nordirländska koalitionsparti DUP stöder inte paketet. Det är också sannolikt att parlamentsledamöter kommer att lägga fram ändringsförslag som regeringen anser oacceptabla.
Inte bara i det brittiska parlamentet i London, utan även i Europaparlamentet i Strasbourg ökar röster för att låta de brittiska väljarna åter ta ställning till Storbritanniens utträde ur EU. Enligt kritiker har allt fler britter nu insett att det stora steg som utträdet innebär har långt större konsekvenser än vad de förutspådde i folkomröstningen 2016.
Johnson ville egentligen att parlamentsledamöterna först skulle godkänna avtalet med EU och först därefter den tillhörande brittiska lagstiftningen. Då hade han kunnat undvika en deadline som kritiska parlamentsledamöter ställt honom inför. Det lyckades han inte med, och därför har han i helgen fått ansöka om uppskov från EU ännu en gång.
EU behandlar för närvarande denna ansökan, men kommer inte att kunna svara förrän senare denna vecka. Det är möjligt att EU erbjuder britterna ett längre uppskov, möjligtvis på flera månader. Då kan britterna i lugn och ro först ordna sin nationella Brexit-lagstiftning.