Coronakrisen och Rysslands krig mot Ukraina visar att krisfonden endast kan användas sporadiskt, i begränsad omfattning.
I ett möte med Europaparlamentet i Strasbourg sade Wojciechowski att EU-länderna själva är i en bättre position än Kommissionen när det gäller att tilldela krishjälp. EU har utvidgat reglerna som tillåter medlemsländer att ge tillfälligt ekonomiskt stöd till sina näringsgrenar. Dessutom öppnar den nya jordbrukspolitiken möjligheter för nationella avvikelser.
Samtidigt sa Wojciechowski att han överväger att i år öppna krisreserven igen, men för detta måste EU-länderna godkänna det och själva avsätta pengar. Han har tidigare (bland annat vid fågelinfluensa och svinpest) klargjort att krishjälp på EU-nivå högst blir en droppe i havet. Om pengarna skulle fördelas på alla bönder inom EU skulle varje gård endast få omkring 50 euro.
Enligt Wojciechowski är den stigande inflationen ett mycket större problem för många bönder. Inflationen är inte densamma i alla medlemsländer, vilket försvårar motåtgärder från Bryssel. Ungerska bönder drabbas för närvarande hårdast av prisökningarna. Situationen är också svår i de baltiska staterna samt i Rumänien och Bulgarien.
På grund av den höga inflationen och dess påverkan på det europeiska jordbruket menade Wojciechowski att EU:s jordbruksbudget i den nya flerårsramen bör höjas avsevärt, enligt hans uttalande till Europaparlamentet. Det nya flerårsprogrammet börjar först 2028, när en ny kommission etablerats efter valet 2024. Den nuvarande kommissionen planerar dock att ”anpassa sina budgetar till den nya verkligheten”.
Den nuvarande jordbruksbudgeten (270 miljarder euro) utgör ungefär en tredjedel av EU:s totala budget. Denna budget har dock under de senaste månaderna blivit kraftigt påverkad av den okontrollerade inflationen. Enligt EU:s jordbrukschef behövs en större budget för att säkra livsmedelssäkerheten inom EU samt skydda jordbruk, miljö och landsbygdssamhällen.