Europaparlamentet i Strasbourg har med oväntat stor majoritet godkänt den nya Europeiska kommissionen under ledning av kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Hennes kommission fick godkännande från 461 ledamöter, mot 157 nej-röster och 89 nedlagda röster. De 461 rösterna är betydligt fler än de 383 röster som Von der Leyen tidigare i år fick vid sin egen val till ordförande.
Då var hennes egen val knapp, tack vare stödet från några tiotals konservativa östeuropeiska Europaparlamentariker, och trots nedlagda och nej-röster från några tiotals socialdemokrater och liberaler. Det tidigare bristande stödet var framför allt ett tecken på missnöje med valet av stats- och regeringscheferna som hade stoppat Europaparlamentets Spitzenkandidat-system. Denna gång röstade de tre koalitionspartierna nästan enhälligt för, och fick även stöd från ett tjugotal europeiska konservativa.
De gröna avstod från omröstningen. De hade velat rösta emot kommissionen på grund av utnämningen av kontroversiella franska och ungerska kandidater, men också rösta för på grund av den ambitiösa miljö- och klimatpolitiken. Förenade vänstern, brittiska brexitförespråkare, konservativa nationalister samt italienska, spanska och tyska högerextremister röstade emot.
I sitt tal till parlamentet kallade Von der Leyen kampen mot klimatförändringarna för en existentiell utmaning för denna nya europeiska kommission. En "Green Deal" för att göra Europa klimatneutralt till 2050 är därför mycket nödvändig och hon kallade den nederländska kommissionären Frans Timmermans för “rätt person att få det att hända”.
Green Deal är vår nya tillväxtstrategi som ska skapa nya jobb, teknologier, ren energi, mindre utsläpp och globala standarder "till tjänst för medborgarna", sade Von der Leyen. Detta kräver "massiva investeringar". Hennes "geopolitiska" kommission kommer därför att arbeta för en "bättre global ordning som europeiska medborgare vill ha". Hon vill att Europa ska kunna ge ett starkare motstånd mot stormakterna USA, Ryssland och Kina.
På områdena digitalisering och dataskydd finns också stora ambitioner. Att personuppgifter om européer med varje klick hamnar i USA kallade hon ingen bra situation. "Det handlar om att vi ska sätta reglerna. Det är en absolut prioritet."
När det gäller migration och asyl är det nödvändigt att få ett slut på dödläget mellan EU-länderna, sade Von der Leyen. Hon pekade på behovet av att reformera asylsystemet på ett solidariskt sätt och med starkare yttre gränser. "Men Europa kommer alltid att erbjuda skydd åt människor som behöver internationellt skydd", sade hon.
Hon sade sig vara medveten om att de nu presenterade politiska planerna i många fall kan och måste leda till en verklig omvälvning. Från konservativa och nationalistiska grupper hördes redan att det är just därför man röstat emot denna kommission.
Framåtblickande mot de kommande förhandlingarna om fleråriga budgeten (2021 – 2027) påminde Von der Leyen sina kritiker om att det nuvarande Europa inte längre är detsamma som för sju år sedan, och att den europeiska medborgaren kan förvänta sig att EU om sju år inte heller är detsamma som idag.