Europeiska parlamentet vill under de kommande åren i alla fall lägga över två miljarder euro extra på klimatpolitik. Dessa två miljarder har de inkluderat i sin ståndpunkt om omfattningen av EU-budgeten. EU-ländernas regeringar vill endast höja budgeten med hänsyn till inflation, Europeiska kommissionen vill ha en höjning på cirka tio procent och Europaparlamentet ungefär 13 procent.
Dessa högre budgetar är inte bara en följd av nya val från Europaparlamentet, utan även ett resultat av tidigare beslut där finansieringen nu måste hittas. Dessutom har de 27 föreslagna EU-kommissionärerna lagt fram sina önskemål, och föreslagen ordförande Ursula von der Leyen vill också ha en ”green deal” med mycket ny miljöpolitik.
I parlamentets ståndpunkt om Europeiska kommissionens förslag uppmanar ledamöterna till investeringar på mer än två miljarder euro i klimatåtgärder och cirka 500 miljoner euro i kampen mot ungdomsarbetslöshet samt för Erasmus-utbytesprogrammet för unga. På förslag av De gröna gick Europaparlamentet för första gången in för en separat budgetpost för en EU-räddningsinsats till havs.
I den utkast till resolution om budgeten understryker Europaparlamentet att EU:s budget för 2020 är ”EU:s sista chans att uppfylla de politiska åtaganden som gjorts för denna period, också med tanke på att nå EU:s klimatmål.” Budgeten ska bana väg för den nya fleråriga finansiella ramen (MFF), EU:s långtidsbudget för perioden 2021–2027.
Parlamentet röstade för en budget på nästan 171 miljarder euro, vilket innebär en ökning med nästan ytterligare tre miljarder, utöver den redan högre budgeten från kommissionen. Under de kommande veckorna förs gemensamma förhandlingar mellan EU-rådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet för att nå en överenskommelse om budgeten för 2020 och flerårsplanen.
Vid sitt möte i Strasbourg var ordförandena för EU-ministerrådet, kommissionen och parlamentet helt överens om det de kallade ”statsledningarnas misslyckande vid toppmötet i Bryssel”. Tusk, Juncker och Sassoli fördömde regeringschefernas misslyckande att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien.
Tusk kräver att regeringsledarna gör en omprövning och ger ett löfte till båda Balkanländerna före maj 2020 vid toppmötet i Zagreb. Juncker kallade EU-rådets agerande en ”stor miss” och sa: ”Vi håller inte våra löften”, särskilt riktat mot det motsträviga Frankrike och Nederländerna, eftersom båda länderna har hållit sina åtaganden.