Flera dagar har avsatts för de muntliga diskussionerna. Det är meningen att ordförande Ursula von der Leyen ska kunna få sin andra kommission godkänd av hela Europaparlamentet i slutet av november.
Det finns kritik mot det strikta tidsschema som ordförande Von der Leyen använder. Om utfrågare från Europaparlamentet inte är nöjda med svaren från en kandidatkommissionär vill partigrupper hålla öppet för möjligheten till en andra utfrågning.
Kritiker säger att Von der Leyen med ett strikt schema försöker förhindra detta. Europaparlamentet kan inte avvisa en eller flera enskilda kommissionärer utan - vid stort missnöje - endast hindra hela kommissionens installation.
De muntliga förhören börjar måndag kväll med den föreslagna nya kommissionären för jordbruk och livsmedel, den luxemburgske kristdemokraten Cristophe Hansen. Han måste finna sin väg i den alltmer polariserade debatten om livsmedelspolitiken.
Hans tidigare skriftliga svar har dock lämnat en eftersmak hos många EU-politiker. Enligt dem ligger Hansens fokus för mycket på jordbruk och för lite på livsmedelsrelaterade frågor: för mycket bonde och för lite tallrik…
Hansen upprepade förra veckan sitt löfte att inom sina första 100 dagar presentera en omfattande vision för jordbruk och livsmedel. Denna färdplan ska helst ersätta den nuvarande Farm to Fork-strategin, men det är oklart i vilken utsträckning Hansen bibehåller Green Deal.
I Hansens tolv sidor långa skriftliga svar nämndes livsmedelsindustrin endast en gång och då enbart för att betona industrins skyldighet att stödja böndernas inkomster.
Denne fokus på jordbruk kan också spegla den senaste politiska trenden. Under valkampanjerna inför Europaparlamentsvalen uppmärksammade bondeprotester jordbruksfrågor, och von der Leyens Europeiska folkparti (EPP) – där Hansen är medlem – positionerade sig som böndernas försvarare.
En viktig fråga för Hansen är böndernas inkomster, vilka han menar påverkas av "en svagare förhandlingsposition och bristande marknadstransparens."
I detta sammanhang har Hansen åtagit sig att stärka böndernas förhandlingsposition för att minska risken att de tvingas sälja sina produkter under produktionskostnad.
Detta innebär bland annat att direktivet om oschyssta handelsmetoder (UTP), som antogs för fem år sedan men fortfarande till stor del inte införts, ska ses över för att hantera maktobalansen i livsmedelsförsörjningskedjan.