Europaparlamentet har med oväntat stor majoritet godkänt den nya EU-matstrategin från jord till bord, med 452 röster för, 170 emot och 76 nedlagda röster. Resultatet innebär att även i de tre stora partigrupperna fanns stora majoriteter som instämde, även efter att 48 ändringsförslag med omfattande utvidgningar lagts till igår.
Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski sade i en första kommentar att den så stora majoriteten för F2F-synen är en signal om att vi måste förbättra vårt livsmedelssystem och att vi är på rätt väg. Livsmedelskommissionär Stalle Kyriakides och flera partiledare tackade även den nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp (PvdD). Hon hade som rapportör lagt mycket energi på de 48 ”kompromisser” som nåddes mellan miljöutskottet och jordbruksutskottet.
Detta innebär att Europeiska kommissionen är garanterad stöd för de 27 förslag som Timmermans presenterade förra året inom ramen för jord till bord-strategin. Europeiska kommissionen kommer att omvandla dessa till lagstiftning mellan nu och 2024. Varje lagändring kommer också fortsatt att röströstas separat av medlemsstaterna och Europaparlamentet.
Hazekamp sade att dagens EU-politik stimulerar miljöskadligt jordbruk och banar väg för import av icke hållbara produkter. Ett hållbart livsmedelssystem är också avgörande för böndernas framtid, påpekade hon. EU:s jordbrukspolitik är utformad för att garantera livsmedelssäkerhet, men har ofta lett till överproduktion, som de välkända mjölkhaven eller smörbergen.
I en första officiell reaktion på omröstningen ”välkomnar EP strategin ’från jord till bord’ och understryker vikten av produktion av hållbar och hälsosam mat, bland annat inom klimat, biologisk mångfald, noll-förorening och folkhälsa.
Ledamöter i EP upprepade att alla – från bonde till konsument – har en roll att spela. För att säkerställa att bönder kan få en rättvis andel av vinsten från hållbart producerad mat vill Europaparlamentet att kommissionen gör större ansträngningar – bland annat i handelsavtal och konkurrensregler – för att stärka böndernas position i leveranskedjan.
Bas Eickhout, Europaparlamentariker för Gröna vänstern, sade att dessa förslag är ett hårt förhandlat kompromiss mellan de konservativa och progressiva falangerna inom Europaparlamentet. Det är nu viktigt att detta omvandlas till god lagstiftning och rätt investeringar. För vi ser ofta: när det gäller jordbruket blir förändring plötsligt mycket svårare.”
VVD:s Jan Huitema sade att han röstat mot de bindande målen i jord till bord-strategin. Jag är absolut inte emot minskad användning av växtskyddsmedel och konstgödsel, men bara på villkor att det finns alternativ. Ett logiskt alternativ till exempelvis konstgödsel är djurgödsel. Men på grund av europeisk lagstiftning kan jordbrukare idag inte fullt ut använda sin egen djurgödsel för sina grödor. Istället tvingas de använda konstgödsel, sade han.
Bert-Jan Ruissen (SGP) avvisade den nya matstrategin. Han kallade det ansvarslöst av Europaparlamentet att införa bindande mål för produktionen av en naturprodukt utan föregående ”konsekvensbedömning”. ”Europaparlamentet tar för stora risker med vår livsmedelsproduktion,” varnade han.
Även Annie Schreijer-Pierik (CDA) hänvisade i sin reaktion på omröstningen till tidigare krav på ”konsekvensbedömning” (fullständig genomräkning). Kommissionärerna hade sagt att F2F-synen ännu inte är tillräckligt konkret för detta. Enligt Schreijer-Pierik har studier varnat för betydande produktionsminskningar, beroende av matimporter och osäkra effekter på jordbrukarnas inkomster. Hon röstade därför emot.
Mohammed Chahim (PvdA) sade: ”Som socialdemokrater har vi också arbetat hårt för förbättring av arbetsvillkoren. Vi tycker att sociala rättigheter för arbetstagare inom jord- och trädgårdsbruk ska inkluderas som hållbarhetskriterier i resolutionen. Vi måste skydda de människor som dagligen ser till att våra tallrikar är fyllda.”
Peter van Dalen (Kristdemokraterna) röstade för ”från jord till bord”-strategin eftersom den med rätta förespråkar en förändring av vårt livsmedelssystem. ”Jag har därför röstat för Europaparlamentets omfattande kravpaket, som bland annat handlar om att motverka matsvinn, minska pesticidanvändning, mer djurvälfärd och hållbara handelsavtal.
Det finns stor sannolikhet att denna systemförändring leder till högre priser i butikerna. Ändå skulle passivitet verkligen kosta oss dyrt, både ekonomiskt, men också för vår hälsa och klimatet.”