Målet med överenskommelserna är att begränsa miljöskador från industriella utsläpp. Det har bland annat avtalats att gårdar med mer än 700 grisar, över 22 000 värphöns eller fler än 40 000 slaktkycklingar ska följa europeiska regler.
I Nederländerna minskade utsläppen av växthusgaser något förra året, men ökade inom jordbruket. Jordbruket i Nederländerna står för cirka 17 % av de totala utsläppen av växthusgaser (exklusive markanvändning); industrin för 32 %. Den främsta orsaken till de ökade jordbruksutsläppen är kraftvärmeanläggningar i växthus baserade på naturgas.
För industrin införs de striktaste möjliga utsläppsnivåerna. Framöver måste de mest effektiva teknikerna användas. Den nya förordningen gäller också för gruvor och stora fabriker som tillverkar batterier. För att motverka vattenbrist införs också krav på vattenanvändning i miljötillstånden.
Hela processen kring de nya reglerna kommer att bli mer öppen för allmänheten. Ett offentligt register för utsläpp och transport av förorenande ämnen skapas. Där kan medborgare få tillgång till alla tillstånd och lokala förorenande verksamheter.
Företag och djurhållare som inte följer reglerna kan få böter på minst tre procent av sin årliga EU-omsättning. Medborgare ska också ha rätt att kräva skadestånd för skador på sin hälsa. Principen kvarstår att förorenaren i slutändan ska betala
Europaparlamentarikern Mohammed Chahim (PvdA, S&D) säger att denna reglering innebär att en viktig del av Green Deal har godkänts. Enligt honom gagnar det inte bara miljön utan även folkhälsan.
Anja Hazekamp (PvdD) tycker att det är en besvikelse. ”De nya europeiska reglerna innehåller endast små förbättringar jämfört med gällande lag. Steg i ruljan är inte tillräckligt för att verkligen ta itu med stora förorenare som djurindustrin och Tata Steel. Parlamentet avvisade hennes förslag om ett totalt förbud mot nya megafarmar.”