Direktivet syftar till att erbjuda ett bättre skydd för plattformsarbetare, som ofta är utsatta för utnyttjande och orättvisa arbetsvillkor. Europaparlamentet vill binda plattformsföretag som taxiföretaget Uber till regler eftersom de inte betalar sociala avgifter för sin personal, då de – enligt företagen – inte anses vara anställda. Plattformarna anlitar sina arbetare som egenföretagare (zzp’er), vilket innebär att de inte har rätt till sociala förmåner som pensionssparande och semesterdagar.
Förhandlare från EU-länderna och Europaparlamentet har nyligen – efter många års förhandlingar – nått en överenskommelse om tydligare regler. Men när det kommer till slutomröstningar visar det sig att det inte finns en kvalificerad majoritet bland de 27 EU-länderna. Grekland, Estland och Tyskland meddelar att de kommer att avstå från att rösta den 11 mars, och Frankrike kommer till och med att rösta emot.
Tysklands avstående är ett resultat av den ”arbetsöverenskommelse” som finns i koalitionen mellan SPD, De gröna och FDP, vid oenighet. I sådana fall avstår de från att rösta på EU-nivå. I detta specifika fall vill de tyska liberalerna inte binda den fria marknaden till nya regler och vill inte bromsa den nya typen av internetbaserade tjänsteföretag.
Det är ungefär samma inställning som den liberale franske presidenten Emmanuel Macron, som beskriver anställda personal som gammaldags och välkomnar en framtid med mer frilansarbete, fler egenföretagare och fler deltidsjobb som ny ekonomisk framtid.
Enligt uppgifter från Europeiska kommissionen finns det cirka 500 digitala arbetsplattformar i hela EU som tillsammans genererar en omsättning på 20 miljarder euro och erbjuder arbete åt mer än 28 miljoner människor. Mer än hälften av dessa tjänar mindre än den lagstadgade minimilönen per timme.
Enligt Europaparlamentet blockerar de liberala ledarna i Frankrike, Estland och Tyskland samt den konservative grekiske premiärministern en historisk möjlighet att skydda alla arbetstagare och den europeiska ekonomin i den digitala tidsåldern.
Den nederländska ledamoten av Europaparlamentet Agnes Jongerius (S&D/PvdA) vädjade starkt till de fyra länderna att inte låta frågan fastna, som nu också har hänt med det nya europeiska direktivet om kedjeansvar och aktsamhetsplikt (due diligence). Jongerius sade att hon redan talat om detta både med den tyske förbundskanslern Olaf Scholz och med FDP-ledningen.
"Den nuvarande låsningen är ett stort hot mot den europeiska sociala modellen. Vissa liberala och konservativa krafter utsätter vårt sociala Europa för fara och låter en möjlighet gå förbi för Europa att bli pionjär inom global arbetsrätt," sade Jongerius.