På grund av invändningar från marknadsorienterade liberala politiker i Frankrike och Tyskland riskerar ett EU-direktiv för skydd av plattformsarbetare fortfarande att stanna. Med EU-valet i juni är chanserna att förhandlingarna återupptas mycket små.
Direktivet syftar till att ge bättre skydd för plattformsarbetare, som ofta är sårbara för exploatering och orättvisa arbetsförhållanden. EU-parlamentet vill binda plattformsföretag som taxiföretaget Uber till regler eftersom de inte betalar sociala avgifter för sin personal eftersom de enligt dem inte är anställda. Plattformar anställer sina anställda som egenföretagare, vilket innebär att de inte har rätt till sociala förmåner som pensionsintjänande och semesterdagar.
Förhandlare från EU-länderna och EU-parlamentet enades nyligen – efter år av förhandlingar – om tydligare regler. Men nu när det kommer till slutomröstningar verkar det inte finnas någon kvalificerad majoritet som krävs bland de 27 EU-länderna. Grekland, Estland och Tyskland säger att de kommer att avstå från att rösta den 11 mars, och Frankrike kommer till och med att rösta emot.
Den tyska avstå från att rösta är resultatet av "arbetsavtalet" i koalitionen av SPD, De gröna och FDP, ifall de är olika i åsikter om något. I så fall kommer de att avstå från att rösta på EU-nivå. I det här specifika fallet vill tyska liberaler inte binda den fria marknaden till nya regler och vill inte bromsa den nya typen av internettjänstbaserade företag.
Det är också inställningen hos den liberale franske presidenten Emmanuel Macron, som beskriver tjänstemän som gammaldags och välkomnar tillkomsten av mer frilansarbete, fler egenföretagare och fler deltidsjobb som en ny ekonomisk framtid.
Enligt data från EU-kommissionen finns det omkring 500 digitala arbetsplattformar i hela Europeiska unionen, som genererar en sammanlagd omsättning på 20 miljarder euro och sysselsätter mer än 28 miljoner människor. Mer än hälften av dem tjänar mindre än den lagstadgade minimilönen per timme.
Enligt EU-parlamentet blockerar liberala ledare i Frankrike, Estland och Tyskland och den konservative grekiska premiärministern en historisk möjlighet att skydda alla arbetare och den europeiska ekonomin i den digitala tidsåldern.
Den holländska parlamentsledamoten Agnes Jongerius (S&D/PvdA) vädjade till de fyra länderna att inte låta saken fastna, vilket nu skett med det nya europeiska direktivet om kedjeansvar och försiktighetsplikt (due diligence). Jongerius sa att detta nu har diskuterats med både Tysklands förbundskansler Olav Scholz och FDP:s ledning.
”Den nuvarande återvändsgränden är ett stort hot mot den europeiska sociala modellen. Vissa liberala och konservativa krafter äventyrar vårt sociala Europa och missar en möjlighet för Europa att bli pionjären inom global arbetsrätt”, sa Jongerius.