Stora frågor just nu är: ska vi hålla fast vid Green Deal, inklusive anpassningar inom jordbruket, hur ska vi hantera motsträviga Polen och en envist polsk jordbrukskommissionär, samt vad ska göras med de tio hoppfulla kandidatländerna till EU?
Det spekuleras mycket kring detta, knappt nio månader före Europavalet och ungefär ett och ett halvt år innan en ny kommission sammansätts. Von der Leyen vill gärna omväljas, men då måste hon ta sig oskadd igenom de kommande ett och ett halvt åren av politiska prövningar.
Meningarna går isär, men nästan alla är överens om att hennes tal kommer att avsluta den cykel som hon påbörjade vid sin utnämning i december 2019 med att lansera Green Deal-filosofin.
Även om denna mission, under ledning av hennes dåvarande högra hand och första vice ordförande Frans Timmermans, teoretiskt och juridiskt nästan är slutförd, återstår många frågor inom jordbruk och biologisk mångfald långt ifrån lösta. Dessutom har det blivit politisk dynamit.
Ursula von der Leyen står inför valet: att hålla fast vid Green Deals ambitiösa mål eller att acceptera försvagningar. Flera intressegrupper har redan krävt att förbudet mot användningen av glyfosat ska bestå. De uppmanar också att den planerade moderniseringen av EU:s regler för djurskydd inte skjuts upp.
Den inflytelserika europeiska jordbruksorganisationen Copa-Cosega har däremot redan efterlyst justeringar. ”Vi behöver en Europeisk union som tar avstånd från dogmatism och åter börjar samtala med landsbygdssamhällen.
Kritiska frågor finns fortfarande kvar på bordet, oavsett om det gäller växtskydd, nya genomiska tekniker, djurskydd, hållbara livsmedelssystem eller slutförande av förhandlingarna om naturens återställande eller industriella utsläpp. Det är av dessa skäl som europeiskt jordbruk och skogsbruk inte kan uteslutas från State of the Union-talet!”, säger Copa-Cosega.
Utöver detta kommer den nuvarande kommissionen hur som helst att behöva uttala sig om de dringend behövda (tidigare utlovade!) reformerna av EU:s procedurer, befogenheter och arbetsuppgifter. Det är redan nödvändigt med dagens 27 medlemsstater; än mer med fem eller tio nykomlingar som tas upp.
Ur en nyligen gjord kommentar från EU-ordförande Charles Michel kan man dra slutsatsen att några stats- och regeringschefer anser att EU ska vara redo för detta år 2030. Det betyder dock att den nya kommissionen (2024-2029) bara behöver förbereda det, medan det slutgiltiga beslutet kan tas först under perioden efteråt.