Så hotas Irland med en EU-bot eftersom de inte har genomfört ramvattendirektivet korrekt i nationell lagstiftning. För andra länder hotar processer för att de inte förhindrar att invasiva främmande växtarter skadar Europas natur.
De nu inledda rättsprocesserna är delvis en följd av de nya reglerna inom den europeiska jordbrukspolitiken och biodiversitetspolitiken, som även finns inskrivna i den nya livsmedelsstrategin. Redan före Green Deal och klimatpolitiken fastslogs inom EU att medlemsstaterna måste minska föroreningen av grundvattnet.
I slutet av förra året beslutade Europeiska kommissionen att Nederländerna successivt inte längre får använda gödselavvikelsen eftersom man har gjort för lite för att motverka nitratförorening i grundvattnet.
Den europeiska miljöpolitiken fastställs på EU-nivå, men kontroll och efterlevnad måste utföras av medlemsstaterna själva. Tidigare har Tyskland under press av hotande EU-miljonböter drastiskt fått minska spridningen av gödsel.
Bulgarien, Grekland, Italien, Portugal och Lettland kritiseras nu också för att de inte genomför EU-reglerna tillräckligt mycket. EU:s vattendirektiv syftar till att skydda ytvatten från ytterligare försämring och förorening. Det kräver också att ekosystem och resurser skyddas och förbättras. EU-direktivet föreskriver att alla vatten senast 2027 ska uppnå god status.
Enligt kommissionen har Irland och de andra fem medlemsstaterna inte upprättat någon åtgärdsplan för att motverka införseln och spridningen av icke-inhemska växtarter. Dessutom måste Estland vidta åtgärder för bättre förvaltning av sina Natura 2000-områden och för att uppfylla kraven i habitatdirektivet.
Trots framsteg i vissa delar i flera EU-länder sade kommissionen att de nu anklagade länderna inte helt hade åtgärdat den tidigare uttryckta europeiska kritiken med adekvata åtgärdsplaner.
Bulgarien och Slovakien måste också frukta böter eftersom de dröjer med att följa EU:s regler för hållbar energiproduktion. Europeiska kommissionen drar båda länderna inför Europeiska unionens domstol och kräver "finansiella sanktioner". De har ännu inte infört någon del av EU-lagstiftningen för förnybar energi som vind- och solenergi.
Ingen av de 27 medlemsstaterna har infört alla delar av detta energidirektiv i tid, men Bulgarien och Slovakien har gjort det särskilt illa enligt Bryssel. Efter flera varningar vänder sig nu EU:s dagliga ledning till EU-domstolen, som kan utdöma böter och vite.