Europeiska kommissionen hotar att ta sex EU-länder till den högsta EU-domstolen eftersom de inte gör tillräckligt åt mark- och luftföroreningar.
Till exempel hotar Irland att ådra sig böter på EU eftersom man inte korrekt har införlivat ramdirektivet för vatten i nationell lagstiftning. För andra länder hotar stämningar om underlåtenhet att förhindra invasiva främmande växtarter från att påverka den europeiska naturen.
De rättsprocesser som nu pågår är delvis ett resultat av de nya reglerna i den europeiska jordbrukspolitiken och i politiken för biologisk mångfald, eftersom de också har införlivats i den nya livsmedelsstrategin. Redan före Green Deal och klimatpolitiken fastställde EU att medlemsstaterna måste minska grundvattenföroreningarna.
I slutet av förra året beslutade EU-kommissionen att Nederländerna inte längre får använda sig av gödselundantaget i etapper eftersom man har gjort för lite mot nitratföroreningarna av markvattnet.
Den europeiska miljöpolitiken är fastställd på EU-nivå, men kontroll och efterlevnad måste göras av medlemsstaterna själva. Tidigare var Tyskland tvunget att drastiskt begränsa spridningen av gödsel under press från hot om EU miljoner böter.
Bulgarien, Grekland, Italien, Portugal och Lettland får nu också kritik för att de inte har implementerat EU-reglerna tillräckligt. EU-vattendirektivet syftar till att skydda ytvatten från ytterligare försämring och förorening. Det kräver också att ekosystem och resurser skyddas och förbättras. EU-riktlinjen säger att alla vatten kommer att uppnå god status i ieder-fallet senast 2027.
Enligt kommissionen har Irland och de fem andra medlemsstaterna inte utarbetat någon handlingsplan för att ta itu med introduktionen och spridningen av främmande växtarter. Dessutom måste Estland vidta åtgärder för att bättre hantera sin Natura 2000 gebiTP3Tn och uppfylla skyldigheterna i habitatdirektivet.
Trots de framsteg som gjorts i flera EU-länder sa kommissionen att de nu svarande länderna inte fullt ut hade åtgärdat den tidigare europeiska kritiken med adekvata handlingsplaner.
Bulgarien och Slovakien måste också frukta böter eftersom de dröjer med europeiska regler för att göra sin energi mer hållbar. EU-kommissionen tar båda länderna inför EG-domstolen och kräver "ekonomiska sanktioner". De två länderna har ännu inte infört någon del av EU-lagstiftningen för förnybar energi som vind- och solenergi.
Ingen av de 27 medlemsstaterna har infört alla delar av det energidirektivet i tid, men Bulgarien och Slovakien gör det väldigt färgglatt, enligt Bryssel. Efter flera varningar går nu den dagliga EU-styrelsen till Europadomstolen. Den kan ålägga böter och vite.