Europeiska kommissionen har slutgiltigt godkänt de strategiska CAP-planerna från de första sju EU-länderna: Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Polen, Portugal och Spanien.
Bryssel kallar dessa första godkännanden från några stora jordbruksnationer i EU ett viktigt steg mot genomförandet av en ny gemensam jordbrukspolitik, från och med nästa år.
För perioden 2023–2027 finns 270 miljarder euro tillgängligt för jordbruksstöd. De sju godkända planerna motsvarar tillsammans nästan hälften av detta (120 miljarder euro), varav mer än 34 miljarder är öronmärkta enbart för miljö- och klimatmål.
Inom ramen för denna nya jordbrukspolitik får EU-länderna nu själva fastställa ett paket av stödberättigade åtgärder, förutsatt att de bidrar till tio EU-kriterier för hållbart jordbruk. De måste dock avtalas kontraktuellt i nationella planer.
EU-kommissionär för jordbruk, Janusz Wojciechowski, sade att detta godkännande kommer vid en avgörande tidpunkt. Europeiskt jordbruk befinner sig enligt honom i en svår situation: Rysslands krig i Ukraina och sommartorkan har lett till kraftiga ökningar i produktionskostnaderna. Europeiska bönder behöver ett långsiktigt perspektiv, inklusive en tydlig juridisk och finansiell ram, betonade Wojciechowski.
Han kunde dock ännu inte säga hur långt förhandlingarna har kommit med de övriga tjugo EU-medlemsländerna. Av de sju nu godkända NSP:erna var det egentligen redan i juni känt att Bryssel godkände fem av dem. I sista stund kom Italien och Irland också med. Av alla andra länder har det sedan maj/juni varit känt att de inte skulle hinna med deadline den 1 augusti, inte heller i september eller oktober.
Flera central- och östeuropeiska länder började allt för sent med att lämna in sina planer eftersom de egentligen inte ville att Europeiska kommissionen skulle ha inflytande över dem.
Förhandlingarna om de tyska planerna sitter till stor del fast eftersom den tyska trafikljuskoalitionen ännu inte är överens om finansieringen av en genomgripande modernisering av jordbruket och djurhållningen. Dessutom pågår det i Tyskland en strid om befogenheter på regional eller nationell nivå.
Godkännandet av den nederländska NSP dröjer eftersom det finns ”sammanflätning med andra ärenden”, som det eufemistiskt uttrycks. Om det är Bryssel eller Haag som kopplar ihop LNV-ärendena är ännu oklart. Även om det inte formellt bekräftats någonstans är det tydligt att de stora mängderna nederländsk gödsel och kväve är det stora hinder för jordbruksavdelningen i Bryssel.
EU:s Nitratskommitté fattar beslut den 15 september om Nederländernas begäran om förlängning av de utvidgade reglerna för utspridning av gödsel. European Commission väntas fatta sitt slutgiltiga beslut samma onsdag eller en vecka senare. Det måste sedan införlivas i NSP-överenskommelserna som träder i kraft den 1 januari 2023.