Europeiska unionen kommer att minska det finansiella stödet till Turkiet drastiskt. Detta framgår av ett brev från Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor. Det finansiella stödet för mottagandet av flyktingar, den så kallade Turkiet-överenskommelsen, kvarstår dock helt. Borrell nämnde gas-konflikten i Medelhavet och Ankaras militära offensiv i Syrien som skäl.
Turkiet har varit ett "framtida" EU-land i flera decennier, men förhandlingarna om medlemskap är nu helt fastlåsta. Alla kandidatländer får finansiellt stöd från Bryssel för att förbereda sin statsorganisation enligt europeiska regler och kriterier. Sedan islamistiska AK-partiet och president Erdogan kom till makten väljer Turkiet i allt större utsträckning en inriktning mot Mellanöstern och en egen turkisk nationell identitet.
Under de senaste åren har Turkiet och EU allt oftare stått helt motsatta varandra. Europas sympati med kurderna har länge skapat spänningar med Ankara, som visar stor militär styrka mot kurdiska grupperingar, inte bara i sydöstra Turkiet utan ibland även i norra Irak.
Under kort tid har Turkiet i det syriska inbördeskriget blivit allierat med pro-Assad-grupper, tillsammans med ryssarna, medan EU-länder och NATO stöder motståndare till den syriska presidenten, inklusive kurdiska stridande. Även i striderna i Libyen hotar Turkiet gå sin egen väg.
Till följd av Erdogans anti-europeiska hållning har allt fler inom EU förespråkat att helt bryta de haltande medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Vissa europeiska politiker och EU-länder ansåg det dock alltför drastiskt, och förhandlingarna lades mer eller mindre på is. Utbetalningarna, som ursprungligen skulle uppgå till 3,5 miljarder euro mellan 2014 och 2020, blev därmed omtvistade.
Motståndare till ett definitivt brott med Ankara menar att EU-bidrag till "bra" projekt som gagnar den turkiska lokalbefolkningen också skulle upphöra i det fallet. Därför avslutar Borrell nu inte allt stöd, utan behåller en del av det.
EU har beslutat att sänka det så kallade föranslutningsstödet med tre fjärdedelar. Turkiet kommer i år endast att få 168 miljoner euro från det så kallade IPA-programmet för föranslutning till EU. 150 miljoner euro går fortsatt till projekt för att stärka demokrati och rättsstat, och 18 miljoner euro till ett program för landsbygdsutveckling.
Borrell uppgav enligt tyska och kurdiska källor att EU redan sedan 2017 minskat hjälpen med totalt 1,2 miljarder euro. Den utrikespolitiska kommissionären motiverade de nya sanktionerna med Turkiets otillåtna gasborrningar utanför EU-medlemmen Cypern och med Turkiets militära operation i nordöstra Syrien. Borrell betonade dock att EU-hjälpen fortfarande är relevant på grund av främjandet av demokrati och rättsstat.