Europeiska kommissionens jordbruksavdelning använder alldeles för lite big data och automatiserade datoruppgifter vid utformningen och utvärderingen av jordbrukspolitiken. Därigenom saknar Bryssel viktiga uppgifter för en välgrundad jordbrukspolitik, konstaterar Europeiska revisionsrätten.
Enligt EU:s revisorer tillämpas olika kriterier och lagras mätdata i flera EU-länder, vilket gör att AGRI-avdelningen i Bryssel måste bearbeta mycket data manuellt i kalkylblad. Inom vissa områden, såsom landsbygdsutveckling och användning av konstgödsel och bekämpningsmedel, samlas inte uppgifter in eller är de inte tillgängliga.
Revisorerna erkände att kommissionen är skicklig på att använda (Excel-)kalkylblad, men borde även vara ledande inom big data-tekniker. Globalt sett använder organisationer mer och mer big data, men Europeiska kommissionen utnyttjar i stor utsträckning inte avancerad dataanalys.
Det avgörande är att detta innebär att Europeiska kommissionen inte har tillräckliga bevis för att fullt ut kunna bedöma behov och påverkan av den gemensamma jordbrukspolitiken. Därmed kan man inte heller göra tillräckligt välgrundade prognoser. Den gemensamma jordbrukspolitiken omfattar årligen över 400 miljarder euro.
”Data är bröd och smör för välgrundad policyutveckling, och big data blir också guldstandarden inom jordbruket”, sade Joëlle Elvinger från revisionsrätten. ”Vi lever år 2022 och enorma datamängder är vår verklighet”, tillade hon. ”Kunskap är makt. Men utan data finns ingen kunskap.”
Revisionsgruppen har särskilt undersökt hur generaldirektoratet för jordbruk (DG AGRI) inom kommissionen under de senaste åren använt tillgängliga data för policyanalyser. Medarbetarna bearbetar manuellt data från cirka 115 rapporter i ett Excel-ark för att analysera information från EU-länderna.
”Det räcker inte 2022 att bara vara skicklig i Excel”, sade revisorerna på en presskonferens på tisdagen och betonade att detta är nödvändigt för att göra dataanalys och jordbruk ”passande för den digitala eran”.

