Europeiska kommissionen vill återansluta landsbygdsområden och stadsområden

Förutom den gemensamma jordbrukspolitiken vill Europeiska kommissionen också uppdatera landsbygdspolitiken. Det enades nyligen om att jordbruksstödet kommer att ändras från och med 2023. Den tillhörande "andra pelaren" för landsbygdsutveckling (EJFLU) är den huvudsakliga finansieringskällan för den nya långsiktiga visionen.

Inom en snar framtid kommer EU-länderna först att utarbeta sina egna strategiska planer för sina nationella prioriteringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. År 2023 påbörjas en utvärdering av landsbygdsplanerna som har genomförts fram till dess. Utifrån detta undersöks vilken kurs som ska följas och vilka landsbygdsområden som behöver mer finansiering.

I slutet av detta år kommer Europeiska kommissionen i samarbete med Regionkommittén, kommuner, provinser och vattenstyrelser att undersöka hur målen för en ny landsbygdsvision kan uppnås. Ett rikstäckande observatorium planeras för att samla in och analysera data.

Landsbygden i EU utgör mer än 80% av territoriet och 30% av befolkningen bor där, cirka 137 miljoner invånare. Om tjugo år måste de ha tillgång till bra offentliga anläggningar, vara motståndskraftiga, ha bra digital och fysisk infrastruktur och bilda ett socialt inkluderande samhälle.

Medborgarna måste ha tillgång till bra offentliga lokaler och ges möjlighet att aktivt delta i lokalt beslutsfattande och politik, hävdas det.

Den digitala och fysiska infrastrukturen måste säkerställa att landsbygdsområden och stadsområden förblir väl anslutna, genom tillräckliga vägar och järnvägar, pålitlig och frekvent kollektivtrafik och utbyggnad av 5G-nätverket.

Dessutom vill EU landsbygden bli mer motståndskraftig mot ekonomiska kriser, naturkatastrofer och effekterna av klimatförändringar. Enligt Bryssel kan landsbygdsområden bli mer välmående genom att diversifiera den regionala ekonomin. Dessutom bör främjandet av lokala produkter och innovation inom livsmedelssektorn skapa mer välstånd.