Europeiska kommissionen vill, utöver gemensam jordbrukspolitik, också uppdatera landsbygdspolitiken. Det har nyligen avtalats om ändringar i jordbrukssubventionerna med början 2023. Den tillhörande 'andra pelaren' för landsbygdsutveckling (ELFPO) utgör huvudkällan för finansiering av den nya långsiktiga visionen.
EU-länderna kommer under den närmaste tiden först att själva upprätta strategiska planer för sina nationella prioriteringar inom GLB. Under 2023 påbörjas en utvärdering av de landsbygdsplaner som har genomförts fram till dess. Baserat på detta kommer riktningen att fastställas och vilka landsbygdsområden som behöver mer finansiering.
I slutet av detta år kommer Europeiska kommissionen, i samarbete med Regionkommittén, kommuner, regioner och vattenmyndigheter, att undersöka hur målen i en ny landsbygdsvision kan förverkligas. Ett nationellt observatorium är planerat för att samla in och analysera data.
Landsbygdsområdena inom EU omfattar mer än 80 % av territoriet och huserar 30 % av befolkningen, cirka 137 miljoner invånare. Inom tjugo år ska de ha tillgång till god offentlig service, vara motståndskraftiga, ha god digital och fysisk infrastruktur samt utgöra ett socialt inkluderande samhälle.
Borgerna ska ha tillgång till god offentlig service och möjligheten att aktivt delta i lokala beslut och politik, förespråkas det.
Den digitala och fysiska infrastrukturen ska säkerställa att landsbygds- och stadsområden förblir väl kopplade genom tillräckligt med vägar och järnvägar, pålitlig och frekvent kollektivtrafik samt utbyggnaden av 5G-nätet.
Vidare vill EU att landsbygdsområden ska bli bättre rustade för ekonomiska kriser, naturkatastrofer och konsekvenserna av klimatförändringar. Enligt Bryssel kan landsbygdsområden bli mer välmående genom att diversifiera den regionala ekonomin. Dessutom bör främjandet av lokala produkter och innovation inom agro-matsektorn också ge ökad välfärd.