Europeiska kommissionen vill under de kommande åren avsätta mindre pengar från EU:s ordinarie budget för den gemensamma jordbrukspolitiken än under de senaste åren. Men EU-kommissionärerna kommer att spara MINDRE än vad de tidigare tänkt, visar deras flerårsbudget 2021–2027 som presenterades i onsdags.
De sparar också mindre än vad ministrarna och regeringscheferna föreslog vid de senaste toppmötena. EU:s ordförande Michel ville i februari ha en besparing på 14 procent i sin (numera avvisade) kompromiss. Nu vill kommissionsordförande Ursula von der Leyen och jordbrukskommissionär Wojchiekowski begränsa besparingen till 9 procent. Åtminstone om ministrarna och regeringscheferna godkänner den nya finansieringen under de kommande veckorna.
Med sitt förslag backar de 27 EU-kommissionärerna från den plan de redan 2018 annonserade om att spara cirka trettio procent på strukturfonder och landsbygdsfonder inom jordbruksbudgeten. För dessa fonder är 90 miljarder euro nu tillgängliga.
Promotion
Den nya europeiska kommissionen behöver dessa fonder hårt under de kommande åren för att kunna göra jordbruket (särskilt i Östeuropa och Centraleuropa) mer hållbart enligt Green Deal-politiken. En del av de ordinarie jordbrukssubventionerna kan ‘omvandlas’ från ‘per hektar’ till ‘inkomststöd’, men detaljer om detta är ännu okända.
Trots nästan tio procents besparing kan Europeiska kommissionen ändå initiera mycket ny politik (Green Deal, från bonde till bord, biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet) eftersom ungefär 45 miljarder euro från coronanödfonden läggs till jordbruket. Därmed erkänner kommissionen också att jordbrukssektorn kan komma ifråga för EU-stöd från den ‘ekonomiska’ coronamegafonden på 750 miljarder euro.
Det finns dock villkor för beviljandet av dessa corona-medel; det är inga öppna blanketter. Medlemsstaterna måste själva utforma sina återhämtningsplaner men måste följa de prioriteringar EU förespråkar, som klimat.
Att Europeiska kommissionen under de kommande åren avsätter mindre pengar för en gemensam jordbrukspolitik står enligt LTO Nederländerna i direkt kontrast till de hållbarhetsambitioner som Bryssel har. Det konstaterar LTO efter att ha studerat de europeiska planerna och dokumenten. För att lyckas med hållbarhet och skydda livsmedelssäkerheten krävs enligt lantbruks- och trädgårdsorganisationen ytterligare investeringar.
Intresseorganisationen kallar planerna för ‘ambitiösa’, men anser att de ‘vidsträckta europeiska hållbarhetsambitionerna’ är ‘motstridiga med den krympande CAP-budgeten’. Det är svårt att förklara att Europeiska kommissionen kräver mer men strukturellt bidrar med mindre, säger LTO.
Även den belgiska Bondens förening ser mycket kritiskt på förslaget. ”Jordbruksbudgeten har försvagats. Under de kosmetiska plusen finns en gapande tio procents nedskärning. Livsmedelssäkerhet och fortsatt hållbarhet inom jordbruket behöver extra investeringar”, säger Bondens förening. Föreningen har noggrant studerat Europeiska kommissionens nya förslag men är inte nöjd med de summor som avsatts till jordbruket.
Den belgiska jordbruksorganisationen påpekar att coronakrisen just tydliggjort att livsmedelssäkerhet och livsmedelstillgång inom EU inte är självklart. Samtidigt noterar den belgiska jordbruksorganisationen att de ekologiska ambitionerna för lant- och trädgårdsbruk ökar genom lanseringen av den europeiska biologiska mångfaldsstrategin och ‘från bonde till bord’-strategin.
Den nya flerårsbudgeten har också en positiv effekt på landsbygdsutvecklingsfonden – den andra pelaren i CAP – med en ökning på 15 miljarder euro från megacorona-fonden. Den föreslagna tilldelningen till den andra pelaren är nu 90 miljarder euro, medan de direkta betalningarna till bönder och marknadsrelaterade utgifter, som tillsammans utgör första CAP-pelaren, skulle öka med ytterligare 4 miljarder för totalt 258 miljarder euro.