Jordbruksminister Piet Adema hade i slutet av förra året meddelat andra kammaren att han skulle betrakta 2023 som ett övergångsår, men Nederländerna har fått kritik från Bryssel och måste följa EU-reglerna.
Det handlar om konsekvenserna av två separata miljöfrågor: den nya europeiska Green Deal och livsmedelsstrategin från bonden till bordet, i kombination med skärpningen av ramdirektivet för vattenkvalitet. Den nya CAP-jordbrukspolitiken fastställdes först i slutet av förra året, vilket gjorde att bönder i Nederländerna länge fick avvakta vad som skulle tillåtas eller inte.
Dessutom meddelade Bryssel redan förra året att Nederländerna inte längre får använda undantagsregeln (derogation) för nitratbeskattning (det vill säga vattenförorening från gödselspridning på betesmarker). De får till exempel inte längre gödsla längs kanterna av diken och vattendrag.
Nederländerna måste minska nitratföroreningen redan i år, och inte först från nästa år. Det är framför allt en signal om att förbättring av vattenkvaliteten måste prioriteras högre i Nederländerna. Enligt Bryssel har Nederländerna tolkat reglerna för slappt. Adema talar om ett ”bedömningsmisstag”.
Uppmärksammandet gäller särskilt betesmarker och vatten i vattenmyndigheterna Noord-Hollands Noorderkwartier, Delfland och Brabantse Delta. Det innebär att 42 procent av Nederländernas jordbruksareal nu pekas ut som förorenat område.
Minister Adema har bett Kommissionen för expertis om gödselmedelslagen (CDM) om råd angående denna utpekning. Han väljer en utpekning på vattenmyndighetsnivå eftersom det ännu inte är möjligt att avgränsa vattendrag på mindre skala.