Det nuvarande belgiska EU-ordförandeskapet säger att man tidigast i juni kommer att be EU-länderna om en ståndpunkt och omröstning. Eftersom Europaparlamentet (EP) då är i valledighet kommer slutförhandlingarna i alla fall att skjutas upp till hösten.
I slutet av förra året lyckades inte det tidigare spanska EU-ordförandeskapet få samtliga 27 EU-länder överens om detta förslag.
Den största stötesten är frågan om den lättaste formen av genetisk modifiering (den så kallade Crispr-cas sax-tekniken) också ska tillåtas inom ekologiskt jordbruk, och om en sådan modifiering alltid ska anges på etiketten.
Det är heller inte fastställt om (kemiska) företag kan ansöka om patent på ngt-behandlade utsädes- och sättpotatismaterial. Det är inte heller avgjort om Crispr-cas sax bara får användas för ett begränsat antal jordbruksprodukter eller för alla.
Europaparlamentet har redan i februari sagt att ny märkning kommer att behövas eftersom ngt-behandling enligt EU-politiker ska hållas utanför ekologiskt jordbruk. Denna ståndpunkt stöds av en (blockerande) minoritet av EU-länder, men långt ifrån alla.
Att förslaget om snabbare godkännande av nya GMO-tekniker riskerar att köras fast är inte helt förvånande. I början av förra året kopplades förslaget – under press från den kristdemokratiska EPP i Europaparlamentet – till SUR-förslaget om att minska användningen av kemiska medel i jordbruket.
Det senare förslaget försvagades sedan under föregående år under press från flera EU-länder och den mitten-högermajoritet som finns i Europaparlamentet, så att de ursprungliga förespråkarna drog tillbaka sitt slutgiltiga stöd för bekämpningsmedelsplanen. Detta gjorde att det – mycket ovanligt – försvann från EU:s dagordningar.
Liknande hotar nu att hända med ngt-förslaget, liksom med den också kritiserade Naturåterställandelagen, uppdateringen av djurskyddslagen, förslaget till EU-direktiv mot markföroreningar och den fortfarande pågående framtagningen av Skogslagen.